Kriget i Europa påverkar bokutgivningen i Sverige. Svenska Barnboksinstitutets senaste genomgång av barn- och ungdomslitteratur visar att antalet titlar om krig ökade något under förra året. Då det finns en viss eftersläpning förväntar institutet att vi kommer se ännu fler böcker om krig i år. Ett exempel på det är nyutgåvan av Janne Tellers bok ”Om det var krig i Norden” (Lilla Piratförlaget).
Boken gavs ut för första gången på svenska 2012. Den är i ett fiffigt format, nästan på pricken lik ett EU-pass. I Om det var krig i Norden får läsaren själv uppleva hur det är att vara på flykt. Författaren Janne Teller skrev först essän till en dansk tidskrift 2001, som en motvikt mot ett hårdnade debattklimat. Det är ett hyllat verk som tack vare sin form blir än starkare.
Efter Rysslands invasion av Ukraina 2022 har boken tillfogats ytterligare ett förord. Janne Teller påminner om att bakom varje enskild siffra i flyktingstatistiken, ”finns en enskild människas öde, en människa som jag, som du”. Verkets repetitiva, till synes evigt väntande, grafiska bildmönster av Helle Vibeke Jensen frammanar en ökad empati hos läsaren. Det unika bokformatet blir därtill en stark påminnelse om värdet av ett svenskt pass, och hur dess styrka på grund av geopolitiska händelser snabbt kan devalveras.
Om det var krig i Norden är i sitt uttryck ett slående exempel på bildkonstens avgörande betydelse för att beskriva det allra värsta. Ett annat starkt exempel är Joanna Rubin Drangers dokumentära grafiska roman ”Ihågkom oss till liv” (Albert Bonniers Förlag, 2022). Med svarta streck tecknar Joanna Rubin Dranger en drabbande historiebeskrivning om krig och folkmord. Också Hédi Frieds (1924–2022) barnbok ”Historien om Bodri” (Natur & Kultur, 2019) om uppväxten under Förintelsen är ett exempel på detta. Berättelsen blir uthärdlig tack vare Stina Wirséns illustrationer. Samtidigt är det i bilderna som Hitlers ondska framstår allra tydligast.
Det är inte så att orden inte räcker till för att beskriva fasansfulla krigsbrott. Det är bara det att hjärnan riskerar att slå bakut, stänga av, koppla bort när beskrivningarna blir för outhärdliga. Mot bildspråket går det däremot inte att värja sig. Det är därför den grafiska romanen är en nästan oöverträffbar form för att beskriva krigets fasor.
Tre grafiska romaner om folkmord i Europa:
1. Ihågkom oss till liv
Joanna Rubin Dranger
Albert Bonniers förlag, 2022
Joanna Rubin Dranger djupdyker i sin judiska släkthistoria. Till slut orkar varken hon själv eller betraktaren ta in mer om utrensningar, saknade barn och Förintelsens fasor. Joanna låter oss landa i en trygg landskapsmålning av konstnären Anna-Victoria Ingemarsdotter innan den nitiskt researchade dokumentären fortsätter.
2. Anne Franks dagbok
Ari Folman & David Polonsky
Norstedts, 2020
Anne Franks dagbok från andra världskriget bör vara obligatorisk läsning för alla tonåringar. I serieversionen förstärks svärtan, fantasin och humorn hos Anne Franks (1929–1945) knivskarpa penna.
3. Vi kommer snart hem igen
Jessica Bab Bonde & Peter Bergting
Natur & Kultur, 2018
I serieformatet samlas sex Förintelseöverlevares berättelser. De allra värsta skeendena, de döda kropparna på hög, beskrivs ofta bara i bilder. Det är lättare att ta till sig så. Två av berättarna har gått bort sedan boken skrevs, men vittnesmålen finns kvar.