1. Töntigt
På SVT Play visas gamla Hollywood-filmer och i en av dem gick översättaren loss ordentligt. ”Poor darling” blev ”stackars krake”, ”love from … ” blev ”puss och kram” och ”if you can get going” översattes till ”om du får arslet ur vagnen”. På MTV utbrast någon ”Jesus Christ!”. Ett lämplig översättning kan vara ”Herre Gud!”, men översättaren skrev ”Jösses Amalia”. I en dokumentär om mordet på Kennedy berättade en reporter om en minnesbild då han ”saw the flashing light” på en polisbil. På textremsan stod att reportern ”såg saftblandaren”. Om syftet med dessa översättningar är att förenkla, så är det en missriktad ambition.
2. Onödigt
Ibland får översättaren för sig att ändra bara för att. I en dokumentär sades att någon hade "thorn in his side". Översättaren skrev "nagel i ögat". Varför inte horn i sidan? I filmen ”Chinatown” presenterades en person från vattenverket som ”chief engineer”. Det översattes med ”direktör”. Vad sägs om chefsingenjör? I en historisk dokumentär sade Churchill att segern i andra världskriget handlade om att rädda ”the Christian civilisation”. Översättaren gillade inte att den västerländska civilisation kallades kristen, utan formulerade om till ”vår civilisation”. Och gjorde härmed våld på Churchills ord.
3. Okunnigt
Översättningar handlar både om språk och fakta. En klassiker är när pormaskar, ”blackheads”, översattes med ”svartskallar”. En flagrant groda gjorde en översättare i en dokumentär om CIA. Om en agent sades att ”he did not have the intelligence”. Otroligt nog översattes detta med att ”han hade inte intelligensen”. Alla vet ju, att ”intelligence” i detta sammanhang betyder underrättelser.
I en dokumentär om den unge Hitler visades ett maskinskrivet brev, vari Adolf klagade på att han inte hade blivit antagen till en konstnärsutbildning. Speakern sade att brevet var ”written by his own hand”. Översättaren fattade det bokstavligt och skrev ”handskrivet brev”. Men ”by his own hand” betydde bara att brevet var egenhändigt skrivet.
4. Knasigt
Historiedokumentärer löper särskild risk att utsättas för knasiga översättningar, eftersom de kräver kunskaper. Ett faktafel på textremsan lyser med strålglans. Illa är det om översättaren inte har orkat ta reda på fakta. En gång omtalades invasionen i Normandie och striderna vid staden Caen – som blev ”Cannes” på textremsan. Cannes ligger på franska rivieran. Och arkitekturen vid Saint Michel, som var ”built in the 13th Century." En professionell översättare får inte gå i fällan och skriva 1300-talet. Här visste också översättaren att man var tvungen att tänka efter – så det måste ha varit ren otur att denne räknade åt fel håll och skrev 1400-talet. Det blev två århundraden fel, för det trettonde århundradet är ju 1200-talet.
Edward VIII deklarerade i sitt avskedstal att han hade utfört sin sista plikt som ”king and emperor”. På textremsan stod ”kung och kejsare”. När blev Englands kung en kejsare? Han var dock imperiets överhuvud. I ett program om kriget på västfronten betecknade en engelsk historiker SS-officeren Otto Skorzeny som ”the nastiest”, den mest ondskefulle. Översättaren hörde fel och skrev den ”snällaste” på textremsan, i tron på att Skorzeny var ”the nicest”.
Och detta är bara ett axplock.
Lars Gunnarsson är journalist och historiker