Språk: Går det inflation i uttryck som "fantastiskt"?

Om man kallar minsta lilla grej för "katastrof" – vad ska man då säga när något är en katastrof på riktigt? Dagens språkspalt handlar om ordinflation.

"Katastrof" - ett ord den moderna människan lätt tar till för att beskriva allt från misslyckade frisörbesök till när man glömt mobiltelefonen hemma.

"Katastrof" - ett ord den moderna människan lätt tar till för att beskriva allt från misslyckade frisörbesök till när man glömt mobiltelefonen hemma.

Foto: Markus Schreiber

Krönika2022-02-08 06:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Språkspalten

Det fortsätter att komma in e-post till UNT:s språkspalt. Det har inte bara kommit in fantastiskt många mail – de innehåller också oerhört bra språkfrågor! 

Eller tror du att jag överdriver? Hur många mail är egentligen "fantastiskt många"? Är det inte rimligare att det kommit in "många" mail, med "bra" frågor? 

Jag bad David Håkansson, professor i nordiska språk vid Uppsala universitet, om hjälp att reda ut frågan om vi svenskar ökat vår användning av kraftuttryck – och om det riskerar att utarma språket om vi beskriver allt som ”oerhört” eller ”katastrofalt”, lite oavsett vad det gäller.

– När vi tänker på hur orden förändras i språket är det kanske främst nya betydelser som vi noterar. Men en förändring i betydelsen behöver inte bara resultera i att ett ord får en ny betydelse utan det kan också resultera i en förändring av värdeladdningen, förklarar David Håkansson.  

Om värdeladdningen hos orden försvagas kan det leda till inflation – en ordinflation. 

– Sådan ordinflation kan resultera i att användningen av förstärkande ord ökar. 

Tendensen har noterats i massmedierna sedan början av 1980-talet och har tolkats som en effekt av sensationsjournalistik, berättar David Håkansson. Ett ord som "fantastisk" har till exempel blivit mycket vanligare i nyhetstext.

– Detsamma gäller om vi väljer att beskriva något genom att tala om det som det vore en "katastrof" eller "storm". I dagens nyhetsspråk kan vi tala om "proteststorm" inte bara när vi avser våldsamma protester utan också när det rör sig om beskedligare synpunkter. Ett lekplatsbygge kan orsaka en proteststorm, och ett brev med namnunderskrifter får rubriken "proteststorm mot färre lekplatser".

Men det är inte bara medierna som driver fram utvecklingen. Också sociala medier spelar roll, när skribenter väljer att uttrycka sig drastiskt eller tillspetsat för att beskriva vardagliga händelser, säger David Håkansson.

– I presstext från 1960-talet talas om "ett katastrofalt kärnvapenkrig" medan vi i dagens sociala medier talar om "katastrofala frisörbesök" eller "katastrofal påsklovsvecka" när utfallet kanske inte riktigt blev som skribenten hade tänkt sig. Ordinflationen handlar alltså inte bara om att vissa ord blir vanligare utan också om att ord används i andra sammanhang än tidigare.

Skicka frågor till sprak@unt.se. Vi ser fram emot en mailstorm!