Fans tänder ljus utanför hotellet där tidigare One Direction-sångaren Liam Payne hittades död.
Det var, är, omöjligt att ta in. Jag upptäckte One Direction som tioåring. Liam var då inte ens arton. I flera år var bandet hela mitt liv, precis som för många andra. Jag lyssnade bara på deras musik, pratade bara om dem, tapetserade mitt rum med affischer, köade i timmar utanför konsertarenor och tittade om och om igen på deras musikvideor.
När bandet splittrades 2015 var det förmodligen ingen chock för vuxna människor. För mig var det en traumatisk upplevelse. Inte bara för att jag älskade bandet så mycket. Jag oroade mig också för hur det skulle gå för dem, nu när de alla uppenbarligen skulle satsa på solokarriärer. Deras charm låg – åtminstone delvis – i gruppdynamiken. Länge verkade det gå bra för dem. Jag gick vidare med mitt liv.
Och sedan detta. Chocken.
Det här handlar dock inte om mig, eller något annat fan, utan om ett tragiskt slut på ett alldeles för kort liv. Liam Paynes död efter ett fall från balkongen på hans hotellrum i Buenos Aires är omskakande av många anledningar. Unga kvinnor vallfärdade till dödsplatsen och grät i varandras famnar. Medierna blev som tokiga, glömde allt vad pressetik heter. TMZ publicerade bilder på liket, som de tog ner först efter mycket kritik. Flera medier, både internationella och svenska, publicerade larmsamtalet från hotellet i Buenos Aires. En anställd säger då att de är oroliga för en drog- och alkoholpåverkad mans liv. Förra sommaren berättade Liam Payne att han hade gått i rehab för missbruk och var nykter.
När en så här känd person dör ung, under oklara omständigheter, blir det direkt kultigt. Jag lovar, det kommer en dokumentär och en hyllningskonsert, begravningen kommer att livesändas. Men medier och andra aktörer får inte glömma, i sin jakt på klick och pengar, att det handlar om en person. Ett kändisskap rättfärdigar inte att behandla personens död som ett spännande fenomen, där varje detalj ska göras tillgängligt för allmänheten. Vem gynnas av en bild på ett lik?
Istället för att få alla detaljer serverade, skulle jag önska mig en diskussion om vad som händer med unga människor som blir väldigt kända och tjänar mer pengar än de någonsin kan spendera. Och därefter, en diskussion om vad integritet betyder. Även för pojkbandsmedlemmar.
