Greta Garbo gav "Swedish Grace" ett ansikte

Svensk films guldĂ„lder sammanföll med konst- och designinriktningen "Swedish Grace". PĂ„ vita duken blev det Greta Garbo som gav den ett ansikte – innan mĂ€sterliga kĂ€nslodramer byttes ut mot flĂ„siga pilsnerfilmer.

Greta Garbo (1905–1990) var den som gav "Swedish Grace" ett ansikte pĂ„ vita duken. I Nationalmuseums utstĂ€llning om konst- och designinriktningen Ă€gnas flera rum den svenska filmens guldĂ„lder – och dess stjĂ€rna.

Greta Garbo (1905–1990) var den som gav "Swedish Grace" ett ansikte pĂ„ vita duken. I Nationalmuseums utstĂ€llning om konst- och designinriktningen Ă€gnas flera rum den svenska filmens guldĂ„lder – och dess stjĂ€rna.

Foto: Clarence Sinclair Bull/MGM Studios/Nationalmuseum

Krönika2022-07-08 07:00
Det hĂ€r Ă€r en krönika. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

För 100 Är sedan producerades högkvalitativa filmer i Sverige, ofta baserade pÄ romaner av nordiska Nobelpristagare som Henrik Pontoppidan, BjÞrnstjerne BjÞrnson och inte minst vÄr egen Selma Lagerlöf. Det var dramer med stora kÀnslor filmade i nordisk miljö. De blev tongivande Àven utomlands. Sverige hade klarat sig jÀmförelsevis bra efter första vÀrldskriget och spanska sjukan. Kvinnorna fick röstrÀtt och ökade möjligheter till egen försörjning. Fascinationen för den tekniska utvecklingen var stor.

PÄ utstÀllningen "Swedish Grace" om svensk konst och design pÄ 1920-talet pÄ Nationalmuseum i Stockholm (pÄgÄr till och med den 28 augusti) finns flera rum som Àgnas filmen. Ett av rummen Àr klÀtt med fotografier av den stjÀrna som nÄdde lÀngst: Greta Garbo, butiksbitrÀdet som blev en gÄtfull ikon för en hel filmvÀrld. I ett annat kan man se stumfilmsnuttar i svartvitt med musikackompanjemang.

Victor Sjöström inledde svensk films guldĂ„lder Ă„r 1917 med "Terje Vigen" – filmbolaget Svenska biografteaterns dittills mest pĂ„kostade film. Den bygger pĂ„ en dikt av Henrik Ibsen och spelades in i verkliga nordiska miljöer, i stĂ€llet för som tidigare i studio. Samme regissörs tekniskt banbrytande "Körkarlen" (som bygger pĂ„ Selma Lagerlöfs kortroman med samma namn) frĂ„n 1921 Ă€r en av periodens absoluta höjdpunkter. Julius Jaenzons foto flyttar sig sömlöst mellan det yttre och ett drömlikt inre i berĂ€ttelsen om suputen David Holm (spelad av regissören sjĂ€lv) som gör en resa nĂ€ra döden.

Greta Garbo fick sitt stora genombrott som 19-Äring i en annan Lagerlöf-filmatisering. Det var i rollen som Elisabet Dohna i "Gösta Berlings saga" frÄn 1924 som hon tog vÀrlden med storm och gav "Swedish Grace" ett ansikte. Mauritz Stiller hade regisserat men författaren var rasande över att han förvandlat hennes roman till en rafflande Àventyrsmelodram. Likafullt slog den, inte minst utomlands.

Montrar pÄ utstÀllningen berÀttar om att dÄtidens publik kunde köpa stillbilder ur filmerna och matiga program, inte bara med rollistor utan ocksÄ med artiklar om filmernas Àmnen. Ofta rörde handlingen kvinnors frigörelse. I Stillers "Erotikon" frÄn 1920 trÀffar tvÄ olyckligt gifta makar varsin ny partner. Efter en skilsmÀssa kan de lyckligt förenas med sina nya Àlskade. Den blev ocksÄ en internationell succé.

Åtta digitalt restaurerade filmer frĂ„n guldĂ„ren kan nu strömmas gratis hos Filmarkivet. SjĂ€lv fĂ€ngslas jag av "Norrtullsligan" frĂ„n 1923, dĂ€r fyra unga kvinnor delar en tvĂ„rummare och försöker hĂ„lla liderliga mĂ€n ifrĂ„n sig. Filmmanuset av Hjalmar Bergman bygger pĂ„ Elin WĂ€gners roman. Kvartetten spelas av Tora Teje, Inga Tidblad, RenĂ©e Björling och Linnea Hillberg. Vem som spelar vilken roll presenteras vartefter i textrutorna.

Den amerikanska filmindustrin vÀxte och i slutet av 1920-talet rekryterades Mauritz Stiller, Victor Sjöström och Greta Garbo till Hollywood. De bÄda regissörerna gjorde nÄgra filmer dÀr, men den som överlevde ljudfilmens genombrott var Garbo med sin sensuella röst. Den första svenska talfilmen, Edvin Adolphssons drama "NÀr rosorna slÄ ut", spelades delvis in i en ljudstudio i Paris och hade premiÀr 1930. Följde gjorde Ärtionden med flÄsiga pilsnerfilmer och kÀcka beredskapsfilmer. Svensk films mest gyllene epok var över.