Forskning om feelgood – plötsligt händer det

Forskning om populärkultur är inte sällan eftersatt. Det gäller även feelgood-genren. Men nu har en svensk antologi kommit, som tar itu med feelgoodens väsen.

Feelgood. En genre med tydlig förlagsstrategi, bland annat gällande paketering och marknadsföring.

Feelgood. En genre med tydlig förlagsstrategi, bland annat gällande paketering och marknadsföring.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Krönika2022-11-02 20:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Forskningsantologin "Speglingar av feelgood – genre etikett eller känsla?" gavs ut i våras av Linnéuniversitetet. Lektor Piia Poosti och docent i Maria Nilson, båda inom litteraturvetenskap, har redigerat den.

Den tar itu med frågor som vad det är som utmärker feelgood, om genren som uttryck för läsarens behov av något större, om kvinnlig vänskap och jultemat, två ingredienser som ofta återkommer i genren. Det görs även historiska kopplingar till Jane Austen, och innehåller intervjuer med de svenska författarna Caroline Säfstrand och Sofia Ymén – båda mycket framgångsrika inom genren. 

Ett utmärkande fynd är begreppet "genre world, eller "genrevärldar" som de översätter begreppet till svenska. Det kommer från en australiensisk studie och innebär att man även tar hänsyn till "förlagsstrategier, författarengagemang, marknadsföring, och deltagande" när man betraktar verken litteraturvetenskapligt.

Kort sagt sätter det fingret på någonting som många feelgoodläsare har funderat på. Nämligen vad det är som gör att feelgood inte får betraktas som en vanlig bok, utan måste paketeras på ett visst sätt, sända vissa signaler, se ut på ett visst vis.

Att forskningen bedrivs, och att man nu hittar ett språk för att identifiera de utmärkande dragen i feelgood är ovärderligt för dess överlevnad – och kanske för dess tillåtelse att breddas. 

Vendela Källmark är journalist, litteratur- och teatervetare. Hon är född och uppvuxen i Uppsala.