Vi är inne i köphetsens högsäsong. Erbjudanden avlöser varandra, kampen om konsumenternas uppmärksamhet eskalerar, varumärken trålar efter prenumeranter till nyhetsbrev som utlovar förtur till Black Week och julrea. Och det kulminerar idag, på den relativt nyimporterade Black Friday.
Efter förra årets ödsliga julhandel är det lätt att förstå längtan hos både affärsverksamheter och konsumenter. Äntligen. Äntligen frossa i prylar och kläder. Äntligen få kompensera förra årets distansfirande och därmed uteblivna julklappsberg.
Samtidigt var det med stor glädje många av oss mottog beskedet att årets julklapp är evenemangsbiljetten. För även om affärerna ekade tomma för ett år sedan, så stod stora delar av kulturlivet under det som närmast kan beskrivas som näringsförbud. Stängda teatrar och scener har lett till ett uppdämt sug efter fulla salonger, uppklädda gäster, sorl och applåder. Vi vill uppleva saker tillsammans.
I min närhet har evenemangsbiljetten och upplevelsen haft sin givna plats under granen i många år. Folkoperan en släktgemensam upplevelseklapp, restaurangbesök där barnvakt ingår, eller kurser där det egna intresset får blomma ut. Barnen tillverkar egna presentkort precis som jag själv gjorde som liten: en timmes läxhjälp, tio pussar, en filmkväll i soffan eller diskmaskinstömningar.
Fördelen med upplevelsen som gåva är att den passar alla plånböcker. Den kan kosta noll kronor eller vara hur dyr som helst. För den som inte har råd med ett evenemang finns nu även kulturbiljetter att låna på biblioteket. Oavsett investering innehåller upplevelsegåvan omtanke, tid och engagemang.
Vi behöver också prata om evenemangsbiljetten som den hållbara present den är. Men trots att en upplevelse kan ha väldigt mycket längre hållbarhet än en pryl så mäter vi ofta deras kostnader på olika skalor. 350 kronor för en teaterbiljett tycker vissa är dyrt, medan en tröja för samma pris kan kännas billig.
I helgen kommer affärer fyllas av köpsugna samtidigt som adventskonserter kommer ljuda ur i stort sett varenda kyrka och lokal i länet. Så visst finns plats för både pryl och evenemang. Men när vi ger en kulturupplevelse till någon så ger vi också den varaktiga glädjen i att ha uppfyllts av en känsla, lärt sig något, bytt åsikt, utmanats eller vuxit som människa. Upplevelser som ofta stannar länge med oss. Medan tröjan snart hamnar längst ner i traven och glöms bort.