Språkspalten
Mösspåtagning, forsränning och "vintern rasat" i all ära. Sista april är också årets stora högtid för begreppsförvirring. Eller ska jag säga valborg? Eller valborg/sista april? För vad heter det egentligen?
Redan här börjar kanske läsare författa arga mejl till språkspalten. "Det är ju glasklart att det heter sista april".
Själv fick jag lära mig det av en kollega, som en gång för länge sedan spände ögonen i mig och sade att "i Uppsala heter det sista april – och därmed basta".
Men samtidigt. I studentvärlden har man infört festdagar som heter saker som skvalborg, kvalborg och finalborg. Fyndigheter som alla utgår från ordet "valborg". Till och med Uppsala universitet känner sig nödgade att gardera sig på sin sajt:
"Sista april, Valborgsmässoafton eller Valborg, oavsett vad man kallar det så är det årets största studenthögtid i Uppsala..."
Tommy Kuusela är forskningsarkivarie på Institutet för språk och folkminnen, och får frågan:
Kan du avgöra det här? Heter det sista april eller valborg?
– Det är folket som styr. Och i Uppsala har vi valborg och sista april parallellt, precis som i Lund, där man säger "siste april", säger Tommy Kuusela.
Något rätt eller fel låter sig inte Tommy Kuusela pressas på, men han konstaterar att folk har firat valborgsmässoafton långt före man börjat prata om sista april. På 1700-talet skrev Carl von Linné att man "från hedenhös" har tänt eldar på valborgsmässoafton och att ungdomar har festat.
– Det där med "från hedenhös" får man ta med en nypa salt, men Svealand verkar vara ett kärnområde för att tända festeldar 30 april. Starkast belägg har vi från Östra Svealand, och det är ju där vi är.
"Sista april" kan ha uppstått i studentsammanhang, och verkar av allt att döma vara ett 1900-talsfenomen, säger Kuusela. Till skillnad från Lunds "siste april", som det finns belägg på att man sagt så tidigt som 1668.
När studenttidningen Ergo skrev om frågan 2010 gjorde de en sökning i sina egna arkiv och fann att de i en text från 1924 genomgående använt "valborgsmässoafton", medan man i en text från 1942 blandat och använt båda.
En sökning i UNT:s arkiv ger en första träff på "sista april" från 1922. Under rubriken "Sista april och första maj" rapporteras om vad kuratorskonventet beslutat angående firandet, som i själva artikeln kallas valborgsmässoafton. (Vad som beslutades? Bland annat att nationerna inte fick servera varandras medlemmar sprit.) När vi skriver om ungefär samma sak 1927 kallar UNT firandet sista april också i själva artikeln. Sedan dess har vi blandat friskt.
Men varför började man säga sista april, när firandet redan hade ett namn?
– Studenter vill gärna ha egna traditioner, så det hör nog samman med det.
En av anledningarna till att många känner starkt för sista april kan vara att det är en identitetsmarkör, som visar att man har sina rötter i det akademiska Uppsala. Men för dagens unga studenter verkar känslan för "sista april" inte längre vara lika stark. Troligen var det lättare förr, när studentvärlden var mer sluten, att hålla fast vid en och samma namntradition, resonerar Tommy Kuusela.
Tommy Kuusela tror att båda namnen kommer att fortsätta existera parallellt också framåt. Så det är bara att välja sida – efter tycke och smak.
Ha en trevlig fest hursomhelst!