Till skillnad från tidigare generationer så slapp min generation tjejtidningar fyllda med bantningstips. I stället dominerades de, precis som resten av samhällsdebatten, av peppiga slagord om att älska sin kropp och att tro på sig själv. Men
Som sen 90-talist har jag tidigare skattat mig själv lycklig för att jag fick genomleva de formativa tonåren i ett 2010-tal då det var inne att vara feminist. Det var en tid då till och med H&M tryckte upp tishor med budskap om att tjejer är bäst, som de sedan marknadsförde med kvinnor i alla kroppsstorlekar. Till skillnad från tidigare generationer så slapp min generation tjejtidningar fyllda med bantningstips. I stället dominerades de, precis som resten av samhällsdebatten, av peppiga slagord om att älska sin kropp och att tro på sig själv.
Det är lätt att känna en nostalgisk saknad inför den här självförtroendekulturen idag, när tonåringarna blivit konservativa, modevärlden har återgått till det supersmala idealet ”heroin chick” och tidningarna återigen är fyllda med bantningskurer. Men hur nyttig var egentligen självförtroendekulturen?
Sociologerna Rosalind Gill och Shani Orgad skriver i boken ”Confidence Culture” att uppmaningarna om att älska sig själv och sin kropp lägger ansvaret för kvinnors självtvivel och motgångar på den enskilda individen. I stället för att se hur patriarkatet, kapitalismen och institutionaliserad sexism påverkar kvinnors självbild, landar självförtroendekulturen i att det enda som står i vägen för kvinnors välmående är de själva och deras brist på självförtroende.
Det är lätt att känna en nostalgisk saknad inför den peppiga självförtroendekulturen, när tonåringarna blivit konservativa, modevärlden har återgått till det supersmala idealet ”heroin chick” och tidningarna återigen är fyllda med bantningskurer.
Tyckte du att det var jobbigt att visa upp dig i bikini 2014 kunde skulden inte läggas hos patriarkatet eller hos de företag som sedan urminnes tider kapitaliserat på kvinnors kroppskomplex – nej, det var helt och hållet ett personligt misslyckande. Kanske kunde man rentav beskyllda dig för att vara en dålig feminist som inte förmådde dig att älska dina dallriga lår.
Hur bra det än kunde kännas att se tjocka eller normalformade kvinnor på modeföretagens hemsidor, eller att få tips om hur man skulle få en bättre självbild genom att säga snälla saker framför spegeln, så försvann ju inte problemen. De kvinnliga skönhetsidealen var lika påtagliga under 2010-talet som nu och kvinnor hatade sig själva lika mycket som de alltid gjort.
Så när du inte lyckas känna dig som en bossqueen på stranden i sommar, ska du inte tänka att det är dig det är fel på. Bada på med dina kroppskomplex, men spä ut kroppshatet med lite hat mot de skyldiga strukturerna.