En sensommarkväll på väg hem händer det. Jag får jag plötsligt syn på min egen stad.
Jag hade träffat en vän på en på en av de nya bryggorna vid ån nedanför Kapområdet. Vi satt med varsin kopp termoskaffe och hembakt bulle och såg småbåtar glida förbi på den spegelblanka Fyrisån på väg hem från dagens badutflykter på Ekoln. Det hördes glada skrik och skratt från aktivitetsparken Summer Zone som numera sätts upp under sommarlovet.
När myggen blev besvärliga skildes vi åt och jag började gå hemåt längs med ån. Vid Studenternas stängde den nya matmarknaden sina foodtrucks för dagen. I Parksnäckan pågick en konsert och efter en låt steg jublet från en entusiastisk publik och smittade av sig på oss som passerade eller hade samlats på filtar och bänkar runtomkring.
Jag gick vidare och blev stående på Islandsbron. Den bortdirigerade trafiken och de nya utsmyckningarna har förvandlat bron till en helt ny plats. Istället för motortrafik hördes sorlet från de fullsatta restaurangerna och uteserveringarna nedanför Islandsfallet och på motsatt sida av bron.
Längs Östra Ågatan var alla bänkar och nya picknickbord fyllda av unga som umgicks över snabbmat eller en glass. Folklivet och musiken ökade i volym vid Fyristorg, där parkeringen i år ersatts av sittgrupper och nya uteserveringar, och inne på S:t Eriks gränd var det fullsatt i kvällssolen. Det kändes som om alla var ute just denna varma sommarkväll.
När jag flyttade till Uppsala på 90-talet tömdes staden på folk under sommaren. Att vara kvar kändes ensamt, tomt och tyst – som om staden låg i träda i väntan på terminsstarten och återkomsten av liv och rörelse. Även det är en bild av det annars så kultförklarade 90-talet.
Men nu börjar Uppsala äntligen kännas som en storstad. Att vi är fler som bor i Uppsala idag är såklart en förklaring. Men mångåriga satsningar på upprustning av årummet, förvandling till sommargator, runt 160 tillstånd till uteserveringar (att jämföras med 24 tillstånd år 1995) och bortledning av trafik är lika viktiga förklaringar till känslan.
Visst är det svårare att ta sig igenom Uppsala med bil på sommaren och ibland svårare att hitta parkering. Men det är ett pris värt att betala för denna positiva förvandling. Att sakta gå hem genom stan en sommarkväll 2024, det är att uppleva en ny liten storstad.