En rå betongvas i form av ett hjärta eller kanske en torso. I sprickorna verkar innanmätet ha sipprat ut och stelnat i tjocka gulvita blubbar. Ett annat verk mitt i galleriet är kornblått, även där syns blubbarna som stora påsar eller svulster hängande runt halsen, överdraget med blänkande högblankt uv-lack som skyddar mot solljus.
– Jag jobbar utifrån materialet och letar efter en dubbelhet, det finns alltid två sidor. Jag vill undersöka vad som är fult, vad som är vackert, säger Julia Olanders, som främst ser sig som formgivare och designer.
Hon har precis fått upp sina verk inför vernissagen. Hon fixar lite, vrider på ett av dem, funderar på om de nio pjäserna har fått rätt placering i Kaleidos galleri.
– Vi såg hennes slututställning på Konstfack förra året, 2019. Vi materialfreakade när vi såg hennes konst. Vi är ett galleri där just materialet ska få tala, säger Elisabet Berg, ansvarig för Kaleidos galleri.
Vackert eller fult, funktion – icke funktion, dekorativt eller groteskt är något som driver Julia Olanders och hon tycker sig hitta förklaringen i sin egen dubbelhet. Hon är tvilling och syskonen är identiska till ytan men inte inuti.
– Vi blev alltid sedda som en enhet, nästan som ett objekt. Det händer ofta med tvillingar att man puttar varandra till att bli varandras motsatser. Som barn var jag lugn och iakttagande och min syster var stormig med hett temperament, säger Julia Olanders.
Konstnären syr former i tyg i vilka hon gjuter sina arbeten i fogskum, betong och gips. Hon arbetar med överdragskläder, handskar och gasmask med filter. Fogskummet ska inte andas in och inte heller komma i kontakt med huden. Det är ett ämne som finns omkring oss i väggar, runt fönsterkarmar och dörrar, det omger oss med det syns inte.
– Egentligen vill jag inte stödja den industrin, men jag vill lyfta frågan. När man använder materialet utsöndras farliga gaser, när det härdat händer inget. Men jag vill spela på det. Vad händer om det pyser ut, om kroppen är sjuk? Om kroppen är en byggnad är då huset sjukligt?
Julia Olanders vill fortsätta att undersöka byggnadsmaterial i sitt framtida arbete.
– I dag gräver man ofta ner överblivet byggmaterial i markerna, egentligen utan att veta vad som händer på längre sikt. Jag vill arbeta konstnärligt med återvinning, säger Julia Olanders.
Utställningen pågår till och med den 17 oktober.