Elin Forssell har broderat in texten "Jorden vi ärvde".
Tanken på att skapa en utställning som kunde hållas utomhus kom redan förra året.
– Idén kom från en kvinna som hörde av sig i höstas och frågade om vi inte hade en utställning utomhus. Hon och hennes väninna brukade åka runt på utställningar men kom ingen vart på grund av corona. Så jag lade fram förslaget för Elin Forsell och vi kom överens om att vara här, säger Anette Wixner.
Från början var det bara Anette Wixner och Elin Forssell som var med i projektet.
– Men vi ville vara några fler än bara vi två, gärna rutinerade konstnärer. Jag och AnnaKarin Svensson har delat ateljé väldigt länge och jag och Eva Högberg har känt varandra sedan vi var unga. Jag tycker att vi är ett bra gäng, säger Anette Wixner.
Inför utställningen pratade gruppen mycket om sina morföräldrar och hur deras generation såg på världen.
– Jag tror våra äldre var måna om att vi skulle få ett bra liv. Just nu förstör vi framtiden för våra barn. Det tror jag inte våra morföräldrar hade velat. Det är mycket egoism i dag, vi värderar våra egna liv och karriärer först, säger Anette Wixner.
Tillsammans har de fyra arbetat fram ett gemensamt konstverk som fick namnet "Min mormor kastade aldrig en plastpåse". Verket är inspirerat av hur deras morföräldrar levde mer ekologiskt och hållbart.
– Min mormor diskade jämt sina plastpåsar och återanvände dem, säger Elin Forssell.
Elin Forssel, Anette Wixner och Eva Högberg vill stoppa slösandet av jordens resurser.
I det gemensamma konstverket ska platspåsar hängas upp på en torklina med dekorerade klädnypor.
De valde det latinska uttrycket "Quo Vadis?" som titel eftersom gruppen ville undvika engelska titlar då deras morföräldrar inte kunde språket. I stället formulerade de ett namn som ingen skulle förstå.
– Det är ett väldigt fint namn, det betyder "vart går du", säger Eva Högberg.
Alla fyra har valt olika typer av material för sina verk, med en grundtanke om att det ska vara hållbart. Bland annat har de använt sig av trä och textilier samt gamla symaskiner att arbeta på.
Anette Wixner har arbetat med trä och bränt det för att göra det svart.
De tycker alla att fördelen med en utomhusutställning är att vem som helst kan ta del av verken, oavsett om de medvetet tagit sig dit eller bara passerar i området. Tanken är också att utställningen kan flytta till ett nytt ställe när den är klar.
– Vi vill att utställningen ska väcka en tanke och känslor, säger Elin Forsell.
Arbetet i sig har också väckt något hos de själva.
– Jag känner mig närmare mina mor- och farmödrar, säger Eva Högberg.
Utställningen pågår 15 maj - 6 juni.