Rivningen av Brantingsskolans aula gÄr in i sitt slutskede. I princip ÄterstÄr bara den vÀgg som Ànnu pryds av konstnÀren Harald Lindbergs monumentalverk "JuniskÀret". MÄlningen har generationer av elever och skolpersonal kunnat beskÄda sedan 1960.
NÀr det under hösten 2019 stod klart att aulabyggnaden skulle jÀmnas med marken för att ge plats Ät en ny fastighet började det mullra bland dem som vill bevara mÄlningen. Flera insÀndare i Àmnet publicerades i UNT.
Anna Ehn, chef för offentlig konst pÄ Uppsala kommun, uppgav i december att det fanns en plan för att ta ned verket och sedan montera det igen i den nya skolbyggnaden. Men planen gick aldrig att genomföra eftersom byggnaden var i sÄ dÄligt skick att den ansÄgs för farlig att vistas i.
Ăven ekonomiska motargument hördes. Att stoppa rivningsprojektet för att försöka rĂ€dda vĂ€ggmĂ„lningen skulle kosta mycket pengar. Ett stopp skulle i sin tur försena bygget av en ny fastighet pĂ„ samma plats, med ytterligare fördyringar som följd.
â Jag har Ă€ndĂ„ upplevt att det funnits en god vilja hos alla inblandade att göra det bĂ€sta av situationen, sĂ€ger Anna Ehn till UNT.
Hon berĂ€ttar att förutsĂ€ttningarna har Ă€ndrats flera gĂ„nger sedan det stod klart att aulabyggnaden skulle rivas. Hon vĂ€lkomnar givetvis det senaste beskedet â att ett försök att rĂ€dda "JuniskĂ€ret" ska göras i elfte timmen.
Initiativet kommer frÄn det kommunala bolaget Skolfastigheter. Enligt projektledaren Tom Nilsson ska betongvÀggen tas ned pÄ mÄndag 27 januari. Förhoppningen Àr att monumentalmÄlningen ska klara den operationen utan svÄra skador. Fast det Àr lÄngt ifrÄn sÀkert.
â Vi ska försöka att vika ned vĂ€ggen i ett stycke. Om den hĂ„ller gĂ„r inte att sĂ€ga pĂ„ förhand. Det blir spĂ€nnande att följa försöket, sĂ€ger Tom Nilsson.
PÄ torsdagseftermiddagen fanns ingen konkret plan för vad som ska ske om "JuniskÀret" mot alla odds gÄr att rÀdda.
â Vi pĂ„ kulturförvaltningen mĂ„ste i sĂ„ fall se till att vĂ€ggen fraktas bort och tas om hand pĂ„ lĂ€mpligt sĂ€tt. DĂ€r jobbar vi pĂ„ att hitta en lösning. Det gĂ€ller sedan att lossa sjĂ€lv mĂ„lningen frĂ„n vĂ€ggen. Hur det ska gĂ„ till kan jag inte svara pĂ„ i dag. Blir det aktuellt mĂ„ste vi ju anlita en konservator och kanske annan expertis, sĂ€ger Anna Ehn.
Hon berÀttar att mÄlningen varit tÀckt sedan den blev ett "utomhusverk" till följd av rivningsprojektet. Om den tagit skada av fukt och kyla Àr oklart.