Uppsalas gömda hjältemonument fyller 100

Ett 28 meter högt monument över Sten Sture den äldre – finansierat genom studentkårens sång. UNT reder ut historien bakom det 100-årsjubilerande monumentet på Kronåsen.

I år har det gått hundra år sedan Carl Millesstatyn på Kronåsen invigdes. Men varför har vi egentligen ett sådant monument i Uppsala?

I år har det gått hundra år sedan Carl Millesstatyn på Kronåsen invigdes. Men varför har vi egentligen ett sådant monument i Uppsala?

Foto: UNT Arkiv

Konst2025-01-04 14:00

Nyheten i korthet

  • Sten Sturemonumentet i Uppsala har i år sitt 100-årsjubileum. Monumentet finansierades genom insamlingar av Uppsala studentkår.
  • Skulptören Carl Milles, som idag anses vara en av Sveriges främsta, skapade monumentet som blev hans stora genombrott.
  • Placeringen av monumentet på Kronåsen har varit föremål för debatt, både vid dess uppförande och i nutid. Monumentet anses av vissa vara gömt och syns för dåligt.

Den som promenerat vid gula stigen mittemot Studenternas har förmodligen stött på ett massivt monument mitt bland tallarna. Skulpturen, som är placerad på en 28 meter hög pelare, är skapad av en av Sveriges främsta skulptörer, Carl Milles, och i år har den tronat över Uppsala i hundra år. Men varför har vi egentligen ett stort krigsmonument ståendes mitt i skogen?

undefined
UNT rapporterade från Sten Sturemonumentets invigning 1925. På plats var bland annat kung Gustav V och Allmänna sången bjöd på körsång.

Det var Uppsala studentkår som redan 1871 kom med idén att man skulle skapa ett Sten Sturemonument. Det låg i tiden att varje stad skulle ha en stor skulptur över sina hjältar och Uppsalastudenterna hade inspirerats av Stockholm som redan uppfört flera liknande monument. 

– Studenterna hade inte så mycket att göra på fritiden. Då kunde man ägna sig åt sådant här, säger Lisen Hessner som har varit kulturstrateg i Uppsala kommun och skrivit en bok om stadens offentliga konst. 

undefined
Lisen Hessner har jobbat med Uppsalas offentliga konst i 35 år. "Själv måste jag säga att jag blir glad varje gång jag kommer med tåget till Uppsala och ser Sten Sture och hans mannar avteckna sig över talltopparna på Kronåsen. Då känner jag mig välkommen" säger hon.

När det kom till frågan om hur man skulle betala för det tycktes det självklara svaret för Uppsalastudenterna vara sång. Kommunen stod bara för marken, så all finansiering kom från privata donatorer. 

– De åkte land och rike runt med Allmänna sången och samlade in pengar, säger Lisen Hessner. 

Carl Milles, som skapat statyn, ses idag som en av Sveriges främsta skulptörer och under 1900-talet ville var och varannan svensk stad ha en egen Milles-staty på sitt torg. Men när studentkåren utlyste en tävling om vem som skulle få skapa Sten Sturemonumentet var Milles fortfarande relativt okänd och han hamnade därför på en snopen fjärde plats. 

– Milles var säker på att få uppdraget som han hade gett titeln ”Granit”, men han fick en fjärde plats och blev väldigt besviken, säger Evelina Berglund som ansvarar för samlingarna och arkiven på museet Millesgården.

undefined
På senare tid har området kring Sten Sturemonumentet blivit en populär plats för ungdomar att festa på. Här städas det upp efter ett rave under valborgsnatten 2015.

Bland studenterna hade det dock uppstått en Millesvurm och en namninsamling startades för att låta honom ta över uppdraget. 

– Det var ett otroligt tjafs hela tiden. Så kan det vara i Uppsala nu med. Vi är en stad med många invånare som tycker väldigt mycket, därför tar det tid att få igenom sådana här projekt, säger Lisen Hessner. 

För Millesmonumentet dröjde det hela 54 år att gå från idé till verklighet. När det väl invigdes 1925 var det med pompa och ståt och finbesök från kung Gustav V. Monumentet blev också Milles stora genombrott.

– Det uppmärksammades så mycket att alla som hade intresse för konst och kultur i Sverige blev bekanta med hans namn, säger Evelina Berglund.

undefined
Det bråkades och klagades vilt kring alla tänkbara aspekter kring Sten Sturemonumentets uppförande. I den här insändaren från 1925 är en Uppsalabo upprörd över tiden som valts för monumentets invigningsceremoni –den krockar nämligen med studenternas middagstid.

Även monumentets plats har varit ämne för en hel del tjafs och diskussioner. Medan Millesstatyerna i andra städer i Sverige fått en placering i stadens hjärta, har Sten Sturemonumentet liksom gömts undan på Kronåsen. Placeringen har ifrågasatts i närtid av personer som tycker att den syns för dåligt. 

Men diskussionen är inget nytt – redan för hundra år sedan väckte placeringen livliga diskussioner. Milles själv hade från början tänkt sig att den skulle stå på Riddartorget. Andra förslag som diskuterades var Knäppingen och Slottsbacken, innan valet till slut föll på Kronåsen. 

Att ett liknande monument skulle kunna resas i Uppsala idag har Lisen Hessner svårt att tro.

– Det har helt gått ur tiden. De var romantiker och ville hylla sina gamla hjältar medan konsten idag fyller en helt annan uppgift. Ibland höjs det röster som vill riva sådana här gamla monument, men jag ser det som att monumentet berättar mycket om vår historia. 

undefined
Sten Sturemonumentet är även känt som "Sturen på Kronåsen".
Vem var Sten Sture?

Den som kan sin historia minns att det finns två av dem: Sten sture den yngre och Sten Sture den äldre. Det är den äldre som står på Uppsalamonumentet. Han ledde motståndsrörelsen mot Kalmarunionen, var delaktig i grundandet av Uppsala universitet och regerade över Sverige mellan 1470 och 1497. 

undefined
"Sten Sture den äldres intåg i Stockholm" målades 1864 av Georg von Rosen och finns på Nationalmuseum.

Länge sågs han som en hjälte som befriat svenskarna från danskarnas tyranni och det var också därför som Uppsala studentkår ville ha en staty över honom. Men i själva verket var det ingen strid mellan svenskar och danskar utan mellan anhängare och motståndare till unionen och svenskar fanns på båda sidor i kampen. Forskare i modern tid menar att han var en kallt beräknande maktmänniska och opportunist. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!