Natasha Dahnberg tycker sig se en större försiktighet bland kulturövare i Ryssland under det senaste decenniet, inte minst efter Pussy Riot-rättegången.
Egentligen skulle Natasha Dahnberg befinna sig i Ryssland just nu. På torsdagsmorgonen höll hon på att packa väskorna inför resan till Moskva där hon skulle träffa familj, släkt och vänner. Planet från Arlanda skulle lyfta klockan 12.
– Då ringde min son och undrade om jag inte hade kollat nyheterna. Kriget har börjat nu, sade han.
Att sätta sig på ett flyg till Moskva i det läget kändes olustigt så resan ställdes in. Natasha försökte att arbeta men kände sig okoncentrerad, för att inte säga handlingsförlamad. Att följa nyhetsflödet har varit plågsamt.
– Innan Putin erkände utbrytarepublikerna Donetsk och Luhansk som självständiga trodde jag inte på en invasion, men efter erkännandet låg vägen öppen. Att krigshandlingarna så snabbt visade sig bli omfattande är helt ofattbart, säger Natasha Dahnberg.
Hon föddes i Moskva 1969 och växte upp i Sovjetunionen, sedermera Ryssland. Kärleken förde henne till Sverige och Uppsala kring millennieskiftet.
– Jag har både svenskt och ryskt medborgarskap. Som ryska skäms jag för det som händer och hur mitt gamla hemland agerar. Det är faktiskt jättejobbigt just nu.
Hon håller kontakt med vänner och släktingar i Ryssland via bland annat sociala medier. Hur stort stödet för Putins krigshandlingar är bland ryssarna i allmänhet har hon svårt att överblicka. I stort sett alla i hennes flöde fördömer invasionen.
Natasha Dahnberg arbetar som intendent på Uppsala konstmuseum vid sidan av sitt konstnärskap.
– Ett inlägg som förvånade mig var när en gammal journalistvän som alltid uttryckt kloka åsikter skrev: "Hur kan man ställa sig på fiendens sida när det är krig?". Han är ingen Putinanhängare men anser tydligen att alla ryssar ska sluta upp bakom fosterlandet i den situation som råder, berättar Natasha Dahnberg.
Annars beskriver hon det ryska kulturlivet som enigt i synen på Putin. Enligt henne finns knappast någon författare, musiker eller konstnär som stödjer regimen. Klimatet för kulturutövare har blivit bistrare under det senaste decenniet, menar hon. Ungefär samtidigt som fängelsedomarna kom mot konstnärskollektivet Pussy Riot.
Det var 2012 som tre av medlemmarna dömdes till två års fängelse vardera för huliganism. De anklagades för att utan kyrkans medgivande ha genomfört en regimkritisk performance framför ett altare i Kristus Frälsarens katedral i Moskva. Enligt Pussy Riot-aktivisterna var aktionen ett försök att gestalta kopplingen mellan Putin och kyrkans ledare
– Efter den rättegången blev många mer försiktiga och vågade inte lika mycket. Men i Ryssland har vi en mycket lång tradition av att kritisera makten mellan raderna så att säga, så man kan nog påstå att kritiken blivit mer subtil, säger Natasha Dahnberg.
"Smärta" är namnet på Natasha Dahnbergs akvarell från 2021. På fredagen, krigets andra dag, lade hon ut den på sin Facebooksida.
Enligt henne är situationen svårast för journalister och författare med potential att nå många människor.
– Makten är inte så intresserad av konsten, den har trots allt en relativt liten publik. Men det är tydligt att fristående konsthallar och gallerier vågar betydligt mer än institutionerna när det gäller samtidskonsten.
Vore det möjligt att ställa ut satiriska bilder där Putin förlöjligas?
– Det gör man nog bara en gång i så fall. Förmodligen skulle det bli böter för konstnären och galleristen, plus stora problem för dem i deras fortsatta yrkesutövning.