Verk från tre konstnärskvinnor, Emma Toll (1847–1917), Tyra Kleen (1874–1951) och Märta Rudbeck (1882–1933), fyller en utställningssal i Bror Hjorths hus. De kom alla från Stockholms högre ståndsmiljö som innebar ekonomisk frihet och ett stenhårt bildningsideal. De fick lära sig franska, läsa litteratur, måla och musicera.
– Kvinnorna levde under en tid då det var brist på män i Stockholm. En kvinna kunde förbli ogift hela livet utan att det stack ut alltför mycket. Som ogift kunde kvinnor behålla mycket av sin frihet, säger Nils Sjölin, museiguide på Bror Hjorths hus.
Utställningen Rebeller & Mademoiseller kom till genom tre konststudenter; Matilda Eliasson och Anna-Lena Jönsson, Uppsala universitet samt Karin Ström Lehander, Åbo Akademi. De arbetade samtidigt med sina masteruppsatser och texterna behandlade ungefär samma tidsepoker och samma personkrets. Tanken om en gemensam utställning och bok föddes genom en studiegrupp tillsammans med deras gemensamma handledare på Uppsala universitet, professor Britt-Inger Johansson.
Konstnären Emma Toll var en av de första kvinnliga eleverna som gick på Konstakademiens nyinrättade Fruntimmersavdelning.
– Hon målade kvinnor och barn, den privata sfärens motiv. Kvinnorna fick inte teckna av nakna kroppar som männen gjorde. Det var Toll som började kratta för andra kvinnors inträde till konstnärskapet, säger Nils Sjölin.
Tyra Kleen följde efter. Hon var berest, talade sju språk och intresserade sig för teosofi och antroposofi. År 1919 hyrde hon in sig på ett lastfartyg till Bali. Med sig hade hon penslar, målardukar och skissblock. När hon kom hem fick hon ställa ut både på Liljevalchs i Stockholm och på bland annat Victoria and Albert museum London.
– Om Toll fick glastaket att spricka så krossade Kleen det fullständigt. Hon var socialt skicklig, klassskillnader spelade ingen roll. Hon tog för sig och utmanade det privata genom att bland annat måla motiv från det mansdominerande Café Rouge i Paris, säger Sjölin.
Märta Rudbeck är yngst av de tre. Hon växte upp i en adlig familj och gick tidigt med i Föreningen Svenska Konstnärinnor. Föreningen ville motverka den könsuppdelade obalansen på den svenska konstscenen.
– Rudbeck är berömd för sina blomsterstilleben. Efter att hennes far hade gått i konkurs utgjorde dessa en stor del av hennes inkomstkälla. Målningarna passade i de flesta hem och var lätta att få sålda.