Uppsalaforskaren Adri de Ridder har kartlagt slutpriserna vid kvalitetsauktioner på svensk konst. Resultatet är tydligt: nakenmotiv säljer bäst.
Adri de Ridder, universitetslektor vid företagsekonomiska institutionen på Campus Gotland, Uppsala universitet, har gått igenom auktionshusens försäljningar från 1970 och fram till nu. Det handlar om 19 000 tavlor målade av svenska konstnärer från 1800-talet och framåt.
Utifrån kartläggningen har han byggt upp en databas med information om verkens storlek, teknik, om de är signerade eller inte, konstnärens kön, utgångspris och försäljningspris.
Men det som gör Adri de Ridders forskning speciell är att han också fokuserar på motivet, alltså vad tavlan faktiskt visar oavsett titeln. Resultatet är tydligt – det är nakenmålningar som drar iväg mest i pris.
– I tidigare forskning har man utgått från tavlans namn, men det säger faktiskt inte så mycket, anser Adri de Ridder.
Varför nakenmotiven ofta betingar stora summor är svårt att ge ett tydligt svar på, enligt de Ridder, som är företagsekonom och inte konstvetare.
– Men det skulle förstås kunna hänga ihop med att skickliga och populära konstnärer som Anders Zorn ägnade sig mycket åt nakenmåleri, funderar han.
Bland Zorns nakenstudier med neutrala titlar finns verk som "Gammal spegel" (3,6 miljoner kronor), "Röd sand" (11,8 miljoner) och "Söndagsmorgon" (35 miljoner).
För landskap och porträtt betalas ofta lägre summor, även om en känd konstnär som Zorn hållit i penseln.
– Du kan köpa ett vanligt Zornporträtt för 50 000 till 100 000 kronor. Det är stor skillnad mot en naken dalkulla. Då handlar det om miljontals kronor, säger Adri de Ridder.
Nakna män som motiv är extremt ovanliga i den databas han har byggt upp.
– Man kan räkna antalet sådana tavlor på ena handens fingrar och priserna är mycket lägre.
Allra lägst pris betingar verk skapade av kvinnliga konstnärer. Varför det är så kan Adri de Ridder inte förklara.
Kan det bero på att kvinnor mer sällan ägnar sig åt att måla nakna kvinnor?
– Det är en tänkbar koppling. Men det handlar också om att det sålts relativt få tavlor av kvinnliga konstnärer, framför allt i början av den period jag kartlagt. Då skulle ju kvinnor främst ägna sig åt att ta hand om hem och familj.
Nu planerar Adri de Ridder att gå vidare med att undersöka varför utgångspris och slutpris vid konstauktioner ofta skiljer sig åt.
− Hur kan det komma sig att en tavla med ett utgångspris på 150 000 kronor säljs för 600 000? Är det ett medvetet underpris som sätts? frågar han sig.