Något beslut om Uppsala kommuns framtida konstverksamhet finns ännu inte. Den viktigaste pusselbiten saknas fortfarande – konstmuseets placering. Det senaste beskedet är att kommunstyrelsen ska fatta beslut i frågan under våren. Mycket pekar på att politikerna följer rådet i den fördjupade utredning som kommunledningskontoret presenterade i januari. I så fall blir konstmuseet kvar på Uppsala slott.
Kritiken mot utredningen har varit massiv. I första hand är det tillgängligheten och lokalernas ändamålsenlighet som ifrågasatts. "Slottsmotståndarna" har i stället förordat någon av de tre fastigheter som utredningen förkastat: Ångkvarnen, Hugin eller Kaniken.
För tio år sedan fick Västerås nytt konstmuseum. Slående är att den processen gick betydligt snabbare än i Uppsala, som fortfarande inte är i mål.
– Det kan förstås bero på att städernas bakgrund och kultur skiljer sig åt. Västerås är en traditionell industristad. Hos oss tog det 14–15 månader från beslut till flytt, säger Karin Levander, förste intendent på Västerås konstmuseum.
Hon har jobbat länge inom Västerås kommuns konstorganisation, bland annat som museichef, och var med 2010 när flyttlasset gick från rådhuset vid Fiskartorget. Då flyttade konstmuseet och Västmanlands läns museum (motsvarigheten till Upplandsmuseet) in i forna verkstadsjätten Aseas största fastighet – Mimerverkstaden.
I den renoverade industribyggnaden från 1910-talet skapades museihuset Karlsgatan 2 – en mötesplats för konst och kulturarv.
– Flytten var inte särskilt kontroversiell. Som jag minns det förekom ingen debatt i de lokala massmedierna. De flesta var överens om att både konstmuseets och länsmuseets tidigare lokaler inte var särskilt ändamålsenliga. Däremot fanns det en och annan besökare som saknade rådhusets 1800-talsmiljö med kristallkronor och vackra salar, säger Karin Levander.
Hon tycker själv att resultatet blivit mycket lyckat med ett gemensamt entrétorg för de två museerna. Besökssiffrorna har stigit sedan flytten, bland att på grund av att läns- och konstmuseet ger varandra draghjälp. Dessutom har de nya lokalerna gett bägge museerna bättre förutsättningar att producera bra utställningar.
Kalmars konstmuseum stod klart 2008, fyra år efter beslutet om att bygga nytt, och tre år efter den arkitekttävling som genomfördes. Att konsten skulle få ett nytt hem i moderna, ändamålsenliga lokaler visade sig vara betydligt mindre kontroversiellt är byggnadens utseende och placering.
– Det blev en stor lokal debatt. Inte minst på grund av att byggnaden skulle uppföras på en plats som många tycker om och har en relation till – mitt i stadsparken, nära slottet och med utsikt över Kalmar sund, minns Maria Lindmark, ordförande i Kalmar konstförening.
Dessutom var den arkitektoniska kontrasten mellan den svarta konstkuben och det karakteristiska slottet iögonfallande. Häftig kontrast enligt vissa, fruktansvärt fult enligt andra.
Att man kan uppleva arkitektur på diametralt olika sätt illustreras också av de två "utmärkelser" som duon Martin Videgård Hanssons och Bolle Thams svartlaserade träkub fick 2008. Byggnaden belönades först med det prestigefyllda Kasper Salin-priset. Därefter utsåg lokaltidningen Barometerns läsare konstmuseet till Kalmars fulaste hus.
Känns debatten om en stor byggnad vid Vaksala torg i Uppsala möjligen igen?