Kulturdebatt
Konstmuseiutredarna satte inte ner foten i valet mellan Slottet och Kaniken i sin rapport som kom före jul. Med två omöjliga förslag i bagaget blir det i stället politikens sak att väga projekten mot varandra. Kulturnämnden och gatu- och samhällsmiljönämnden ska yttra sig senast sista januari. Det är tänkt att kommunstyrelsen sedan ska besluta om lokaliseringen i februari.
Andra alternativ som ett nybygge bör naturligtvis också komma upp på agendan. Kommunstyrelsens och kulturnämndens medlemmar är välkomna att i UNT redogöra för sin syn på att uppföra ett konstmuseum.
Utredningen påminner om att arkitekten Carl Hårleman på 1700-talet ritade Slottet som vi ser det idag och att minnen av industribyggnad sitter i Kanikens väggar. Dessa historier dröjer kvar även om någon av lokalerna byggs om.
Vid biennaler och andra stora konstevenemang visas konst i allsköns byggnader som kyrkor, kloster, skeppsvarv och patricierpalats. En utställning kan skräddarsys så att den spelar med eller mot den storslagna arkitekturen. När det blir vardag ska konst av olika karaktär kämpa med miljön avsedd för andra ändamål. Då kommer bristerna fram. Den tjusiga inramning som en gång gav en kick blir nu en belastning som skymmer sikten för konsten.
Ett nybyggt konstmuseum däremot skulle samspela med den moderna och samtida konsten i salarna, skapa nyfikenhet och förväntningar. Utställningsrummens arkitektur kan få en neutral och därmed flexibel gestaltning som lyfter fram konstverkens egenart. Logistiken för människor och gods och den inbyggda tekniken i huset kommer att fungera optimalt utan hänsyn till ett uttjänt byggnadsskal. Byggnaden blir på så sätt ett stöd och en ram för samlingen och utställningarna.
Utredningen betonar även vikten av svängrum utanför museet för konst och olika aktiviteter, inte minst för barn och unga. Skulpturer framför huset kan signalera platsen, tjäna som inkastare och sänka trösklarna för den som är ovan vid konst. Slottet ligger offpist och är svårtillgängligt för besökaren. Då räcker det inte med att peka på den omgivande parken som kommunen vill rusta upp för stora belopp. Den centralt belägna Kaniken däremot har nästan inga kringytor.
Nyligen har kommunfullmäktige klubbat en isarena på Gränbyfältet i halvmiljardklassen. Till- och ombyggnaden av Fyrishov och nya Studenternas är andra exempel i en lång rad med generösa investeringar på idrottsanläggningar runt om i kommunen under 2000-talet. Men Uppsala har på 70 år inte ens utrett kostnaderna för ett nybyggt konstmuseum. Dags för en mer djupgående syn på konsten, kulturen och på hela kommunens verksamhet.
Vid informationsmötet om utredningen på Slottet i februari 2020 fick allmänheten inte komma med synpunkter. Politikerna kan reparera fiaskot genom att snarast och smidigt bjuda in till information och dialog via Zoom. Detta är desto mer angeläget som Kaniken inte fanns med på banan i februari. Tala då gärna om vad ett nybyggt museum skulle kosta med den ambitionsnivå som anges för Kaniken och Slottet. Lägg därtill prislappen för en internationell arkitekttävling för att skapa förstklassig arkitektur.
Den politiska eliten i Uppsala befinner sig i en bubbla. I jämförbara städer i Sverige och internationellt existerar redan eller byggs ändamålsenliga konstmuseer.
I sydöstra årummet finns ännu välbelägen, kommunägd mark. Pudla, bygg nytt, satsa långsiktigt på konsten och framtiden.