I konstverket till vänster "Velvet Passage" har Mika Hammar använt tyg från sina egna klänningar som hon använt när hon ikläder sig rollen som "Mika la chica". Det gör hon när hon arbetar som dj och värdinna på Secret Garden, en gayklubb i Stockholm. Till höger verket "Trans ID".
Namnet på Mika Hammars utställning ”Velvet passage” i Valstakonst refererar bland annat till hennes könsbekräftande transformering. Hon föddes i en manligt kodad kropp. Som 50-åring bestämde hon sig för att börja resan mot att göra om sitt yttre för att det skulle stämma överens med hennes inre.
– "Passage" är målet med min transformering, att passera obemärkt i en grupp av människor och ses som den kvinnan jag är.
Efter sex år är hon på god väg, men hon kommer att genomgå fler operationer.
– Jag vill bara leva mitt liv och inte bli uttittad och fnissad åt på gatan, till slut når man en gräns. Paradoxen i detta är att jag inte gör transformationen för att behaga samhället men samtidigt är det ju precis det jag gör. Det har tagit mig sex år att få något slags godkännande, att passa in, säger Mika Hammar.
I utställningen visar hon målningar, foton och videor. Ett av verken "Trans ID" är ursprungligen skapat för en utställning i Swedish American Museum år 2014. Det visar suddiga passfoton på Mika Hammar då hon var Peter Hammar men avslutas med en bild av henne i dag.
– När jag började min transformation var jag runt 50 år och hade kommit ganska långt som konstnären Peter. Jag vill inte förkasta mitt gamla liv, jag är stolt över min resa och står för den, säger hon.
Under tiden Mika Hammar har gjort sin transresa har debatten om trans intensifierats. Med verket som syns på bilden "My voice is tuned" vill hon understryka kampen över att få vara sig själv.
När Mika Hammar fick uppdraget att ställa ut på Valstakonst var det utifrån begreppet "identitet". Inför arbetet forskade hon och kunde inte hitta någon konstutställning om just en transresa. Hon ville göra sin utställning mer allmängiltig så hon forskade även om Valsta och blev varse att orten betraktas som riskområde av polisen. Mika Hammar är själv andra generationens invandrare från Finland.
– Jag känner igen känslan och utanförskapet. Det var inte så fint att vara "finne" på 1970-talet. Om jag hade haft andra förebilder hade det kanske inte behövt ta 50 år att våga vara mig själv. Om du som kriminell förändrar dig och tar dig ur kriminaliteten är det också en form av transformation och att våga bryta mot normerna i en grupp, säger hon.
Konstnären Mika Hammar ställer ut i Valstakonst till och med 22 december.
Har din konst förändrats sedan du började med östrogen och operationer?
– Ja, för Peter var konst mer teorier, abstraktioner och konstkritik. I dag gömmer jag mig inte bakom det. Jag vågar också vara mer känslosam i min konst och har öppnat upp som person. Peter försökte bara vara vältränad, perfekt och stark. Jag känner mig friare, livet är mer spännande och jag har släppt ett ok, säger Mika Hammar.
Utställningen pågår till och med 22 december.