Det är inte alldeles lätt att bedriva konstverksamhet i Uppsala och anledningarna är inte helt lätta att ringa in. Närheten till utbudet i huvudstaden och enkelheten att ta sig dit lockar många, den digitala tekniken ger upphov till nya sätt att konsumera kultur och branschen är till råga på svår rent ekonomiskt. Överlevnadsmöjligheterna för både gallerister och konstnärer är små.
Kulturjournalisten Sebastian Johans, konstkritiker i bland annat Upsala Nya Tidning, menar att stödsystemen för oberoende utställare är för dåliga. Vidare påpekar han att tillgängligheten av konst i centrala Uppsala minskat och huvudstadens närhet lockar med ett större utbud. Investeringarna som lades i Uppsala Konsert och Kongress har inte bidragit till konstkulturen.
– Jag är permanent förvånad över att Konserthuset inte investerade i en våning för konst när det byggdes, säger Sebastian Johans. Jag tog för givet att konst skulle ges utrymme i den stora byggnaden.
Konstforum som Köttinspektionen, där teater, konst och dans ryms under ett tak, är undantaget som bekräftar regeln; de behärskar konstscenen. Men staden skulle behöva fem sådana ställen till, enligt Sebastian Johans.
– Kommunen borde offensivt köpa in konst till allmänheten. Universitetet skulle också kunna involveras för att utveckla kulturen.
Samarbeten med universitetet har gjorts tidigare, fast utan några större genombrott.
– Vissa projekt har genomförts, men i det stora hela är det en värld för sig, menar Katarina Sundkvist Zohari, ordförande för Uppsala konstnärsklubb.
Dialogen med politiker i staden är desto bättre.
– Uppsala konstnärsklubb har en god relation till politiker och framförallt tjänstemän och vi erhåller verksamhetsstöd från kommunen, säger Katarina Sundkvist Zohari. Vi har en dialog kring utveckling och framtida planer kring hur verksamheten ska drivas.
Konstnärsklubben arbetar för att fler ska intressera sig för konst och kultur.
Men vilka är orsakerna till dagens konstströmningar? Anna Micro Vikstrand, universitetslektor på Uppsala universitets konstvetenskapliga institution hävdar att konst idag främst ofta är en mindre inredningsdetalj som inte spelar lika stor roll i hemmet som den gjort tidigare. Idag köper man istället tryckt konst i form av exempelvis affischer hellre än originalverk från ett mindre galleri.
– Det är mycket viktigare idag att tavlan man köpt exempelvis passar ihop med soffans tyg, säger Anna Micro Vikstrand. Men vem som har gjort verket är inte av lika stort intresse.
Hon hävdar att man har ett annat förhållningssätt till konst idag. Det är framförallt mer främmande för den yngre generationen att köpa originalverk i samma utsträckning som den äldre gjort.
Enligt Anna Micro Vikstrand beror nedgången av konstkonsumtionen inte enbart på privatpersoners minskade intresse, utan även det offentliga.
– De kommunala bostadsbolagen köper generellt in mindre konst nu än tidigare. Och det beror delvis på att man fått nya regler för hur allmännyttan ska styras, vilket leder till den stadiga minskningen av konstinköp.