Robin Tinglöf pratar med scenmästareoch ljudtekniker på CIK, Gabriel Gleiss, som hjälper honom att sätta ljudet införvernissagen.
"1981 var jag sex år gammal och bodde med mina föräldrar och min bror i Storvreta utanför Uppsala. Nånting hände det året. Jag kommer inte ihåg vad som sades men jag kommer ihåg den upprivna stämningen och förtvivlan i min mors ögon. Jag kommer ihåg att jag skulle få en ny mormor och morfar. När jag blev lite större förstod jag att min mor hade varit ett fosterbarn men att det hade hemlighållits för henne i alla år."
Orden ovan inleder utställningen. I 34 år levde Robin Tinglöfs mamma i en livslögn om sitt ursprung och det dröjde ännu drygt tre decennier innan familjen fick klart för sig hur det verkligen låg till.
2014 var Robin Tinglöf 39 år och fick boken "Eisfeldt en surrealistisk familj" i sin hand. Först då började han förstå varifrån hans mamma och förstås han själv, kom ifrån. Han härstammade från resandefolket, ett cirkusfolk med lindansare och artister. Han tyckte det lät mystiskt som en myt om alver, tomtar och troll men förstod sedan att resandefolket verkligen existerade. Arbetet med utställningen har påverkat honom mycket och det är en märkbart nervös konstnär som möter UNT på första våningen i CIK, Knivsta centrum för idrott och kultur.
– Jag är van vid att stå på scen och spela musik med ett band, men nu känns det i magen, säger han.
När UNT träffar honom är det två dagar kvar till vernissage. Han och ljudteknikern på CIK, Gabriel Gleiss, ska förbereda ljudtekniken.
– Jag har blivit lite galen under resans gång. Jag tror det lätt blir så när man inte vet något om sina rötter. Nu plötsligt har jag fått en historia som inte bara är min egen utan som sitter ihop tusentals människor i Sverige som, enligt myndigheternas plan, skulle utrotas. Det är en väldigt stark och känslomässig resa för mig.
"Folket, musiken och sången" är namnet på en av målningarna Robin Tinglöf ställer ut. Det är en mörk oljemålning gjord i tekniken "alla prima" eller vått i vått, där han först målar en svart grund, sedan läggs alla kulörer i lager på lager.
Resandefolket är en del av den romska minoriteten, de som förr benämndes "tattare" och har levt i Sverige åtminstone sedan 1500-talet. På 1600-talet kom hänglagen, som bestämde att männen skulle hängas, kvinnorna och barnen skulle deporteras till Karelen. Under 1900-talet tvångsomhändertogs barn och vuxna blev tvångssteriliserade. Tinglöfs önskan är att de resandefolk som finns kvar ska kunna stå upp för sig själva och berätta om sin identitet.
– Om man glömmer sin historia kan det hända igen att vi diskriminerar människor som inte passar in i vårt samhälle, säger han.
Torpet Tattelhof, en oljemålning. Huset blev en symbol för hela Robins familj. De åkte runt i Norrtäljetrakten för att hitta huset och han har skrivit en temamelodi kring torpet: "Searching fot Tattelhof".
Utställningen pågår till och med 12/11. 20/10 hålls ett samtal med konstnären i utställningshallen i CIK.