När Föreningen Kreativa Feministers hade sin feministiska julmarknad första gången 2019 kom 3 000 personer. Siri Karlsson som är föreningens grundare vill med marknaden skapa en fysisk mötesplats för feminister i Uppsala.
– Vi har mycket kontakt med folk via Instagram, för feminismen på nätet är så stor. Att få träffa en person som man följt varje dag på nätet är stort för många. Till exempel för de som följt Stina Wollters kroppsaktivism – nu får de möta henne som konstnär.
Stina Wollter, Lady Dahmer, Patriarkatet och jag och Fanny Arsinoe äre några av de feminister som kommer sälja konst och hantverk på den feministiska julmarknaden på UKK.
Vad är det som är feministiskt med marknaden?
– Vi har inte något krav på att hantverket ska vara feministiskt, även om vissa säljer klassisk plakatkonst, politisk konst med slagord eller feministtecknet. Däremot måste de som är med vara feminister och endast kvinnor, icke-binära och transpersoner får ställa ut. Män är välkomna som besökare.
Det finns ju många manliga feminister, varför får inte de ställa ut?
– Det gäller vår förening i stort att man inte får vara medlem som man. Män har ju redan så stor plats i samhället och konstvärlden är dominerad av män.
Natashja Psomas Blomberg, även känd som "Lady Dahmer", ställer ut prints och tavlor med olika feministiska motiv och självporträtt. Hon tycker att det är viktigt att marknaden är separatistisk.
– Kvinnors skapande har alltid setts som lite mindre på riktigt, lite mer en hobby som inte ska tas på allvar. Att sätta kvinnors konst och skapande i fokus och medvetet exkludera män från det utrymmet utgör en politisk poäng där kvinnor slipper jämföra sig med män och det ger kvinnor utrymme att ta sitt hantverk på allvar, säger hon.
På marknaden säljs traditionellt kvinnligt hantverk som stickade och virkade plagg, keramik i form av bruksföremål som koppar och skålar och även små skulpturer. Där säljs även bildkonst och flera författare är där och säljer och signerar sina böcker. Gemensamt för många av konstnärerna på marknaden är att de genom sina Instagramkonton fört en feministisk debatt och att de i kölvattnet av att de fått en publik på internet startat upp kreativa verksamheter.
– För vissa har det blivit en sidogrej, för andra en försörjningskälla. Det är speciellt för vår tid att man kan köpa en tavla direkt från konstnären vars åsikter har betytt mycket för en. Konstnären är inte som förr en abstrakt person, säger Siri Karlsson.
När popgruppen Spice Girls under 1990-talet annekterade begreppet girl power från punkrörelsen och tryckte upp t-shirts och halsband med slagordet, fick de kritik för att de använde den feministiska rörelsens budskap för att tjäna pengar. Något liknande tycker Siri Karlsson inte att man kan säga om att kända feminister börjar sälja konst och hantverk med feministiskt budskap.
– Den kritiken skulle vara befogad om det var t-shirts som några fattiga kvinnor i Bangladesh tillverkat för svältlöner för att vi kvinnor i väst skulle kunna skapa oss en identitet. Men här gör ju kvinnorna hantverket själva. Det är heller inte saker som är onödiga utan vacker konst och fina saker. Det är också en del i kvinnlig frigörelse att kunna försörja sig.