Kurator Kajsa Haglund i samspråk med Masako Suenaga.
Det är en vacker försommardag när UNT möter tre representanter för utställningen. De fem japanska konstnärerna från nordliga Hokkaido sitter vid ett av Botaniska trädgårdens träbord invid dammen, den sjätte visar sig tyvärr vara hemma i Japan på grund av sjukdom.
Gruppen, som för dagen får klara sig utan närvarande tolk, har jobbat hårt sedan de landade i Sverige fredag 13 maj efter en tjugotimmarsflygresa. På måndagen veckan efter började de arbeta med sina konstverk.
– Vi är jätteglada att utställningen blir av, säger Per Erixon, trädgårdsintendent, och menar att det är särskilt spännande med den starka kopplingen mellan Uppsala och Japan genom Linnélärjungen Carl Peter Thunberg, som reste dit 1775 och tog med sig växter och fröer därifrån.
– Det blir en återkoppling så här nästan 250 år senare. Och det var ju Thunberg som förde Botaniska till den plats vi har idag.
Men det är inte första utbytet. Kajsa Haglund, ordförande i KRO Uppland och en av kuratorerna för utställningen, har samarbetat länge med gruppen. 2019 var det en liknande utställning, "Crossroads", i Österbybruk med flera av de nu aktuella konstnärerna. Även den så kallad "landart", det vill säga att man skapar konst på plats med de material och förutsättningar som finns. Och 2018 var Kajsa och hennes projektledarkollega Narek Aghajanyan på plats i Japan. 2014 hölls också en utställning med ikebana och modern växtkonst i orangeriet.
Hela gruppen framför det gemensamma verket "Flying seeds".
Det finns sex individuella verk i trädgården, utspridda i en sammanhållen sträcka från dammen vid Linneanum ned mot sydvästra hörnet. Och så har gruppen gjort ett gemensamt verk som bär namnet på hela utställningen, "The flying seeds", en nick i Thunbergs riktning.
Verken har vitt skilda uttryck. Ett av dem, "Hope", är byggt av grenar från pilträd och intrikat ihopknuta till en burliknande skapelse med gulblåa band fladdrande i vinden.
Hiroshi Kakizaki vid sin pilträdsflätade skulptur "Hope".
– Det är en hommage till både Sverige och Ukraina, säger Hiroshi Kakizaki med lite hjälp av kollektiv översättning inom gruppen och stöd av Google translate.
Yoko Tamura har satt upp tavlor i träden, de är inplastade och innehåller nedmalda växter som hon samlat i Japan och Sverige.
Möte mellan japanska och svenska växter av Yoko Tamura, malda till pappersark.
– Ungefär som när man gör papper, det är ett möte mellan de olika ländernas växter, berättar Kajsa Haglund.
Hon ställer också ut ett par skor i en plastlåda som är gjorda av samma grundmaterial. En imponerande finkänslig och vackert skör skapelse. Det projektet startade redan år 2000. Hon satte som mål att göra 100 par, nu är hon uppe i 92 stycken.
Yoko Tamura har hittills gjort 92 stycken skor genom att fläta fiberväxten rami.
Ikuo Watanabe kunde inte komma till Sverige, men hans vänner har sett till att slutföra hans verk "Connect to the future" på plats. En ensam spirande gren som växer ur sin fängslande ram, på en bädd av olika växtdelar.
– De har byggt efter hans instruktioner, säger Narek Aghajanyan.
Nobumichi Achi tar en bild på sin kollega Ikuo Watanabes "Connect to the future".
Åter till dammen invid Linneanum. Nobumichi Achi strosar med oss och ser nöjd ut över det kanske synligaste verket, "Egoist nr 6", en vindflöjelskapelse mitt i vattnet.
– Det handlar helt om mig själv, säger han för att förklara den förmodat självreflekterande titeln.
Narek och Kajsa utvecklar att det är en anspelning på att konstnärer kan ses som egoistiska i sin strävan efter frihet och att få följa sin egen vind.
Nobumichi Achi vid sitt verk som anspelar på konstnärers egoistiska strävan att färdas för egen vind.
Utställningen pågår från 24 maj till 11 september.