"Jag hittade kaplastavar i garderoben och gjorde miniatyrer av dem. Många konstnärer säger att det inte är ett dugg viktigt att sälja, men det är bara bullshit. Därför gör jag även konst som går att sälja lite billigare, som en slags service."
Hela återbrukskonceptet startade för 25 år sedan då Annkarina Vesterberg av en händelse dök in i en antikvitetsaffär på Sveavägen i Stockholm. Där i en vrå fann hon ett gäng sidenslipsar – som hon själv var kreatör bakom. Istället för att slås ned av att finna sin konst bortskänkt såg hon möjligheter. Hon köpte upp hela högen, tio kronor styck, gjorde lite förändringar och sålde på nytt.
– I normala fall tänker folk kanske att man blir ledsen, men så är det inte. Jag vill hellre ha tillbaka konstverket och göra om det lite. Ett par år efter sidenslipsarna hörde en kille av sig och frågade om jag ville ha tillbaka en tavla som han köpt. Då gav jag honom möjligheten att göra ett byte, att välja en annan tavla. Det visade sig passa honom perfekt eftersom han ändå skulle på bröllop och saknade bröllopspresent.
Det verkar inte finnas gränser för Annkarina Vesterbergs kreativitet. I hennes händer blir förutom kanvasdukar och tidigare nämnda sidenslipsar till nya verk, men också kuddar, skärbrädor, kaplastavar och dalahästar skapar hon konst av. Även detta är något som går under paraplybegreppet återbruk.
– Jag har länge sneglat på navkapslar i vägrenen. En vacker dag ska jag plocka in dom i ateljén. Det måste inte vara nytt och nyköpt. Det är klart det är viktigt med hållbarhetsaspekten i allt man gör. Jag minns en stor affär i Tyskland där jag såg fyra hyllmeter med nåt som såg ut som chokladen Japp. Det fick mig att fundera. "Vad fan ska man med all den här materian?"
"Under covid gjorde jag dalahästar som kom med kommentarer som relaterade till hur Sveriges covidhantering sågs internationellt", berättar konstnären Annakarina Vesterberg.
Hon beskriver sin egen konst som mångsidig.
– Med en längtan efter att snöa in på nåt mer specifikt. Ibland gör jag det också, en sommar arbetade jag enkom på en ikon, Byzantinsk stil, komplett med bladguld.
Annkarina Vesterberg har bott i Uppsala sedan 1985 och jobbat framförallt med offentlig utsmyckning via de hon kallar "byggherrarna", NCC, Skanska med flera. Men för egen del gör hon mycket nytt. Konstverksamheten är en heltidssysselsättning, och konstnärligt skapande har hon haft så länge hon kan minnas.
– Mina föräldrar var hantverkare och konstnärer från Estland. Så vi har haft det skapande klimatet i familjen så länge jag kan minnas. De brukade stå på Skansen och sälja hantverk.
Annkarina Vesterberg ställer ut på Galleri 23 under lördagens (23/7) stora konstrunda i Uppsala. Hennes utställning pågår till torsdag 28/7.