I över ett år har kulturförvaltningen utrett den framtida konstverksamheten i Uppsala kommun. En central fråga i utredningen har varit placeringen av ett framtida konstmuseum på 4 000 kvadratmeter. Nu är förstudien klar och presenterar fem olika förslag.
– Förstudiens styrgrupp har idag tagit emot utredaren Jane Nilssons rapport och vi ställer oss bakom såväl förslagen till utveckling av konstmuseiverksamheten som förslagen till museets framtida lokalisering. Vi tycker att det är särskilt intressant att utreda möjligheten att bygga ett nytt konstmuseum i kvarteret Hugin eller i kvarteret Ångkvarn. Ett konstmuseum i något av dessa kvarter skulle bidra till en positiv stadsutveckling och göra Uppsala till en ännu mer intressant konst- och kulturstad. Styrgruppen tycker också att det är angeläget att i särskild ordning utreda vilka möjligheter som finns att utveckla Uppsala slott till ett attraktivt besöksmål, säger Sten Bernhardsson kulturdirektör inom Uppsala kommun.
Alternativ A: en nybyggnation i kvarteret Hugin, mellan Östra Ågatan, Hamnesplanaden och Strandbodgatan. Där huserar Livsmedelsverket, Skatteverket och Uppsala Auktionskammare. Ett planprogram för att utveckla området finns redan och stödjer ett konstmuseum, som skulle knyta ihop det nybyggda Kungsängen med stadskärnan. Som ett plus ses närheten till Köttinspektionen, Uppsalas alternativa konstscen.
Alternativ B: Ångkvarnen i Kungsängen. Här har Lantmännen haft sin spannmålsanläggning och kvarn. I förslaget ansluts en nyuppförd byggnad till en tegelbyggnad från 1914 med gavel mot Östra Ågatan. Konstmuseet skulle vara väl synligt här, vänt mot Fyrisån och Stadsträdgården.
Alternativ C: Svandammshallarna, även kallat Bollhuset. Huset är ett annex till Svettis och ligger alldeles intill Flustret och Stadsträdgården. Bollhuset är ett av Uppsalas första funkisbyggnader, klassat som byggnadsminne och ritat av Ture Wennerholm på 30-talet. Diskussioner pågår med fastighetsägarna i området.
Här skulle konstmuseet hamna lite i skymundan av Svettishuset, byggt 1910 i jugendstil, om inte det kan ingå i konstmuseiplanerna. En annan nackdel är begränsningar som byggnadsminnen och den kulturhistoriskt intressanta platsen kan medföra.
Alternativ D: Söderbergska huset i främre Boländerna, i korsningen Bergsbrunnagatan–Säbygatan. Ett välbevarat 50-talshus med karakteristiskt sågtandstak. Planer finns redan på att omvandla detta glest bebygga industriområde till en aktiv del av innerstaden. Tomten ses som en viktig entréplats för hela området. En nackdel är att det kan ta lång tid innan det upplevs som färdigt.
Förstudien har tittat på ytterligare ett alternativ – att konstmuseet blir kvar på Uppsala slott. Statens fastighetsverk har genom slottsarkitekt Tomas Lewan arbetat fram ett förslag till ombyggnad. Där ingår en ny utställningssal på bastionen, med en glasad förbindelse till slottet ovanför Kung Jans port.
Av dessa fem förslag förordar utredaren Jane Nilsson två: kvarteret Hugin och Ångkvarnen.
Förstudien ”Framtida konstverksamhet i Uppsala kommun” presenteras för allmänheten söndag 21 januari klockan 14.30 i Vasasalen på Uppsala slott.