Eva Ryn Johannissen brukar måla abstrakt. Därför är hennes nya utställning ovanlig. Den består av föreställande och halvabstrakta stilleben och landskap. Allt är nyproducerat.
– Det blev annorlunda. Man utvecklas, konstaterar Eva Ryn Johannissen.
Hon har ställt ut i bland annat USA, Kina, Korea och Israel. Nu ska hon vara på lilla Galleri 1 i lilla Uppsala.
– Det är precis lika roligt som att ställa ut långt bort och resa dit. Det är alltid roligt att möta människor, säger hon.
Möter människor, det gör man verkligen när man ställer ut på Galleri 1, eftersom utställande konstnär själv vaktar under öppettiderna.
I många år bodde Eva Ryn Johannissen i Uppsala och hade ateljé i Uppsala Ekeby. Numera har hon sin ateljé i Norrtälje, där hon också bor sedan några år tillbaka. En stor del av sitt vuxna liv har hon annars tillbringat utomlands. När hennes man fick jobb i Schweiz för ett internationellt kemiföretag tog Eva Ryn Johannissen tjänstledigt från jobbet som adjunkt i engelska och franska. Tanken var att komma tillbaka efter två år, men familjen blev borta i 20 år och bodde i flera olika länder. I Schweiz studerade Eva språk. I Frankrike studerade hon teckning och måleri i fyra år. Och i 50-årsåldern tog hon en "Bachelor of Arts in Fine Art" på konsthögskola i England.
– Det var det roligaste jag någonsin gjort, säger hon.
Under alla år utomlands såg Eva Ryd Johannissen direkt när något konstverk på en utställning var från Skandinavien. Hon funderade på vad det var som gjorde att hon kunde se det och kom fram till att det var färgskalan, med kalla färger och mycket blått.
– Varje sommar var jag långt ute i skärgården och tyckte att allt var blått, så utomlands tänkte jag på Sverige som blått, säger hon.
Till en början arbetade Eva Ryn Johannissen mest i akvarell, där man målar lager på lager och blandar färgen på pappret. Nu använder hon den tekniken fast i olja och akryl. Om hon vill ha tjock färg tar hon till kniv. Hon bygger gärna upp sina tavlor i flera lager.
– Jag tycker om den sortens djup, säger hon.
Hon väljer intensiva färger och kallar sig för kolorist. Hon säger sig gilla väderbitna, plågade ytor.
– Du kan tänka dig ett berg eller trädbark eller en gammal bänk som stått ute länge. Sådana ytor älskar jag att se på. Jag vill ha in den känslan av att något inte är nytt, skinande och blankt. Jag vill ha en känsla av historia.