– Tanken är att lära sig att se på Uppsala med nya ögon, att lyfta, bredda och skapa en plats för det normbrytande, säger Sofia Breimo, projektets konstnärliga ledare.
Projektet startar i dag, torsdag, med en stor vernissage på Uppsala konstmuseum. Projektet pågår fram till 12 november och fokuserar på normbrytande berättelser och minnen från Uppsala, berättelser och minnen om kön, kärlek, sexualitet och om kropp.
Det handlar om att visa upp en historia som har glömts eller gömts, ommänniskor som inte har levt upp till den rådande normen.
– Vi har dels plockat fram historier ur det förflutna, men också gjort intervjuer med människor här och nu, säger Sofia Breimo.
Här finns en mångfald av berättelser representerade, allt från sorgliga berättelser till glada och roliga.
– Det pågår och har alltid pågått normbrytande liv i Uppsala. Vi vill synliggöra det och samtidigt skapa ett rum för att reflektera kring detta, säger Sofia Breimo.
Projektet har fyra delar: ett karthäfte med samlade berättelser, en stadsvandring, en programserie och en konstnärlig gestaltning på Uppsala Konstmuseum.
– Att Anton Alvarez och Lisa Stenberg står för det konstnärliga beror på att jag ville att de skulle vara här tillsammans, säger Sofia Breimo. Jag tänker att deras verk tillsammans kan gestalta den täta väv av berättelser över Uppsala som det här projektet försöker lyfta.
”The Thread Wrapping Machine”, som består av träbitar och annat material som nämnda maskin sammanfogat med hjälp av trådar, sträcker sig kors och tvärs över Studio 4 på konstmuseet.
– Det är stora former, men de består av detaljer, säger Anton Alvarez, bördig från Uppsala. Jag tror att Lisas ljudinstallation kan få betraktaren att tittar närmare på skulpturerna, och det är ju hela idén med projektet, att se på saker med nya ögon.
Ur högtalarna ljuder Lisa Stenbergs suggestiva elektroakustiska stycke "Darling", som helt och hållet är komponerat utifrån platsinspelningar från Uppsala och intervjuer som ingår i projektet.
– Inspelningarna har processats i varierande grad och skapar därigenom en slags förflyttning mellan olika skikt av samma verklighet, säger hon. En förflyttning mellan det gömda och det synliga, det inre och det yttre.
Projektet är ett samarbete mellan konstmuseet och Upplandsmuseet, och har alltså en fot i det etnologiska och en i det konstnärliga.
– Det här är ett sätt för oss som museum att granska oss själva, säger Rebecka Wigh Abrahamsson, intendent Uppsala konstmuseum.
Att se över vad som finns i samlingen, och hur väl den representerar en faktisk historia, är ett arbete som många museer nu är sysselsatta med.