Kvinnan på miniatyrmålningen skriver brev med fjäderpenna, vilande över ett bord med mässingskant.
– Det finns så många detaljer: bläckhornet, skärmen som reglerar skenet från ljuslågan, klockan hon kan ringa på för betjäning. Den berättar något om vad den tidens människor värdesatte, säger Carolina Brown Ahlund, lektor i konstvetenskap vid Uppsala universitet, vars nya bok har målningen av Niclas Lafrensen d.y. på omslaget.
Den avbildade, Fredrica Carleson, var hustru till Carl Eric Wadenstierna, som köpte den naturskönt belägna herrgården Näs i Rimbo 1773 för att inleda ett nytt kapitel i livet. Näs är enligt Carolina Brown Ahlund ett mönsterexempel på tidens idéer om ett bekvämt liv på landet.
– Jag är född och uppvuxen i Uppsala. Det var en lustig slump att det perfekta exemplet för min studie fanns i Rimbo, säger hon.
Bekvämlighetsidealet är kännetecknande för det sena 1700-talet, då en ny livsstil bredde ut sig i högreståndshemmen. Som kontrast till det strama och ceremoniella stadslivet ville man ha en ledigare tillvaro i sommarhuset. Att familjen Wadenstierna på Näs omfamnade trenden syns inte minst på deras möbler.
– Rörlighet och flexibilitet var uttryck för den nya livsstilen, säger Carolina Brown Ahlund, som i studien har fokuserat på bord.
– Lätta, rullbara bord var något nytt. Gärna med fiffiga lösningar som utfällbara skivor, fack och lådor.
Boken heter "Den bekväma vardagen. Kvinnor kring bord på 1700-talets Näs". På målningar i familjen Wadenstiernas samling porträtteras kvinnor vid sybord, skrivbord, toalettbord, spelbord och kaffebord. Kvinnan framhölls under denna tid som den nya storkonsumenten, berättar Carolina Brown Ahlund.
– Det hänger ihop med inställningen att hemmet och vardagslivet skulle vara bekvämt. Kvinnan var ju hemmets nav.
Det var förstås bara en liten elit som berördes av de nya idealen. Redan då fördes dock en debatt, där riksdagsmannen Carl Eric Wadenstierna var delaktig, om hur bekvämlighet skulle kunna bli en allmän rättighet.
– Det sena 1700-talet var en dynamisk och händelserik tid med hierarkier i förändring. Och många av de ideal som formades då lever kvar. Drömmen om det goda livet på landet kan till exempel kännas igen i vår tids fritidshus, säger Carolina Brown Ahlund.