"Bildkonsten förtjänar mer än att vara en söndagsaktivitet för barnfamiljer", skrev författaren Agnes Lidbeck i en uppmärksammad debattartikel i Dagens Nyheter nyligen. Enligt henne stör lekande och skrikande barn vuxnas konstupplevelse. På teater, bio eller konserter är det kutym att inte ta med sig små barn av hänsyn till övrig publik och medverkande. Varför är konsten ett undantag, frågar sig Lidbeck.
Uppsalabon Torhild Elisabet Sandberg, som skrivit barnböcker om konst, gav Agnes Lidbeck svar på tal i DN. Hon skrev bland annat: "Om vi skulle neka barn tillträde till vissa salar signalerar vi att konst är något svårt och exklusivt."
Rebecka Wigh Abrahamsson, intendent på Uppsala konstmuseum, dömer också ut Agnes Lidbecks debattartikel.
– Det är absurt att resonera på det sättet. Konsten är och ska vara till för alla. Själv känner jag mig väldigt sällan störd av barnfamiljer på museet. Och att själv se en utställning i sällskap med barn är snarast berikande. De ser ofta saker som en vuxen inte ser, säger Rebecka Wigh Abrahamsson.
Hon uppger att det på Uppsala konstmuseum ytterst sällan kommer klagomål från besökare. Om så sker är det långt ifrån alltid barn som är problemet. De kan vara allt från högljudda, utländska turister till personer med funktionsvariationer som av vissa kan upplevas som störande.
– Om man ogillar barn på konstmuseet går det ju att undvika helgeftermiddagar. På vardagskvällar är det oftast få barn här.