Olof Hellström fotograferad i samband med en utställning av hans skulpturer på Bror Hjorts hus 2004.
Olof Hellström (1923–2017) har kallats stadens konstnär. Avtrycken är åtskilliga: Skulpturen "Befrielsen" på Martin Luther Kings plan, klocktornet som höjer sig över Berthåga begravningsplats, ljusbärarna i Domkyrkan, Kristusbilden på Missionskyrkans altarvägg och Islandsbrons smidesräcka är några av de mest kända.
På Östra Ågatan nära Islandsbron låg Olof Hellströms ateljé och bostad. Här hade han och hustrun Elisabet Hermodsson (1927–2017) sin gemensamma bas under mer än fem decennier. Hon var författare, konstnär, visdiktare och kulturskribent. I denna gårdsmiljö mitt i Uppsala är deras dotter Lis Hellström uppväxt.
– Gå försiktigt så ni inte snubblar över något, säger Lis Hellström och bjuder oss att komma in i ateljén inrymd i gårdshuset.
Varningen är befogad. Lokalen är belamrad av skulpturer, tavlor, stafflier, verktyg och allt annat som hör hemma i en ateljé.
Samtidigt syns tydligt att huset från tidigt 1960-tal är i mycket dåligt skick. Mot slutet av vår pratstund börjar det droppa alldeles intill oss. Taket läcker.
– Huset går inte att rädda. Det måste rivas. Däremot kommer bostadshusen som hör till gården att renoveras, säger Lis Hellström, som under hösten 2021 åter kallar sig Uppsalabo efter många år i Stockholm.
Lis Hellström har stora planer för konstnärshemmet på Östra Ågatan. Drömmen är att skapa ett galleri där Olof Hellströms konstverk kan visas.
Att hon återvänt hänger ihop med att det nu är hög tid att ta ett ordentligt omtag kring miljön och se till att Olof Hellströms konstnärliga kvarlåtenskap förvaltas på bästa sätt.
Planen är att bygga ett nytt gårdshus där Olof Hellströms konst ska visas. En dialog med både White arkitekter och Uppsala konstmuseum är inledd. Förhoppningen är att även kunna presentera tillfälliga utställningar och att starta en pedagogisk verksamhet, ett upplägg som onekligen påminner om Bror Hjorths hus på Norbyvägen.
Olof Hellströms efterlämnade konst i den gamla ateljén fyller hyllor, väggar och golv.
Lis Hellström har en bred, för att inte säga brokig bakgrund inom kultursektorn. Hon är en sann mångsysslare och är aktiv som bland annat skådespelerska, clown, scenograf, manusförfattare.
Hennes planer för framtiden är många och stora. Klart är att det kommer att dröja ett antal år innan drömmarna kan förverkligas. Och all den konst som Olof Hellström lämnade efter sig lär inte rymmas i det museum som hon vill skapa.
– Planen är att kunna visa en del av konstverken i sommarhuset i Lansa på Fårö. Det huset är också kvar i familjens ägo, berättar hon.
Ett fotografi på väggen i ateljén visar livskamraterna Olof Hellström och Elisabet Hermodsson vid det brusande Islandsfallet i närheten av deras hem.
Familjen Hellström/Hermodsson tillbringade många somrar i det älskade huset på Fårö. För den som hört P1-dokumentären "Sista dansen på Fårö", där Lis Hellström medverkar, kommer den uppgiften knappast som en överraskning.
I dokumentären berättas historien om ett stort gäng med välkända kulturpersonligheter som varje sommar i decennier lever ett kreativt bohemliv tryfferat med nakenbad och stora fester. En julinatt för snart 40 år sedan får allt ett plötsligt slut. När en magdansös dyker upp som ett överraskningsmoment på Olof Hellströms och vännen Fritz Sjöströms gemensamma 60-årskalas uppstår dålig stämning – för att uttrycka sig milt.
En av huvudrollsinnehavarna i konflikten är Elisabet Hermodsson, som tydligt tar avstånd från "födelsedagspresenten". Efter incidenten blir Elisabet och Olof utfrusna ur gemenskapen.
– Jag har fått väldigt mycket positiva reaktioner efter P1-dokumentären. Alla tycker att mamma var modig som stod på sig. Det här var ju långt före metoo. En av mina söner sa "mamma, nu förstår jag lite mer hur din barndom var!" säger Lis Hellström.
Kristusbilden på Missionskyrkas vägg hör till Olof Hellströms mest kända avtryck i Uppsala.