Senast orkestern mötte publiken var 15 oktober i fjol. Fler än 50 åhörare släpptes inte in den gången på grund av restriktionerna, och det dröjde sedan inte länge förrän andra vågen åter stängde ned kulturlivet.
– Perioden som följde blev märklig. Vi förberedde oss så gott det gick utan att veta om och när det skulle vara möjligt att göra konserter. Ett tag trodde vi på nystart i februari, sedan i maj. Men nu är det äntligen dags, säger Rebecca Miller.
Hon berättar att pandemins effekter på musiklivet de senaste 18 månaderna har gett henne en insikt om att hela kultursektorn står på en bräcklig grund.
– Därför vill jag verkligen ta vara på varje repetition, konsert och publikmöte på ett annat sätt än innan viruset började spridas.
Hon har lett orkestrar inför publik vid två tillfällen i somras. I juni dirigerade hon sina elever vid Royal Holloway University of London, där hon har en tjänst som lärare. För ett par veckor sedan dirigerade hon en extra stor orkester i samband med The Bard Musical Festival utanför New York.
– Vi gjorde Lili Boulangers "Faust et Hélène". Det var underbart att få göra comeback med ett stort verk av en kvinnlig kompositör, säger Rebecca Miller.
Att lyfta fram kvinnliga tonsättare är något av ett signum för Rebecca Miller. Därför är det ingen större överraskning att hon valt musik av den engelska kompositören Sally Beamish (född 1956) till torsdagens konsert. Beamish är inbjuden till konserten och kommer också att stiga upp på scenen för ett kort samtal innan hennes verk "City Stanzas" från 2016 framförs av orkestern och solisten, pianisten Francisca Skoogh.
Är du och Sally Beamish goda vänner?
– Nej, vi har faktiskt aldrig träffats. Men jag har följt hennes karriär och är en stor beundrare av hennes musik. Att hon kommer att närvara på konserten känns både lite skrämmande och väldigt roligt.
Rebecca Miller beskriver "City Stanzas" som ett verk som gifter sig väl med kvällens andra programpunkt, en svit ur Beethovens balett "Prometheus". Och Sally Beamish utgick faktiskt från Beethovens första pianokonsert när hon skrev "City Stanzas".
– Man kan höra hur hon leker med teman hos Beethoven, men verket står också för dig självt. Man behöver inte ha hört Beethovens pianokonsert för att uppleva det storartade i Sally Beamish musik.
Rebecca Miller hade först funderingar på att framföra ett ljusare och mer hoppfullt verk nu när Uppsala kammarorkester åter tillåts spela för åtminstone 300 åhörare.
– Grundtonen i "City Stanzas" är egentligen ganska mörk, eller allvarlig kanske man kan säga. Samtidigt innehåller den en sorts svart humor, ungefär som vissa stycken av Beethoven. Det känns bra att sammanföra dessa två tonsättare när vi nu är tillbaka.
När Rebecca Miller stegar in på scenen på torsdagskvällen gör hon det som vanligt i sina iögonfallande "diamantskor".
– Hahaha, jag tror Uppsalapubliken förväntar sig det. Och vi är ju faktiskt i nöjesbranschen även om vi tar vårt jobb på största allvar. Jag bjuder på den detaljen plus att skorna understryker att jag är en kvinnlig dirigent.
Hon köpte de glittriga men inte speciellt dyra skorna på Selfridges i London. Och för den som möjligen undrar: nej, det finns ingen koppling till Paul Simons låt "Diamonds on the soles of her shoes", även om Paul Simon är en favorit.