Mezzosopranen Katija Dragojevic tycks ha ett gott öga till Uppsala. På senare år har hon samarbetet med flera av stans körer och ensembler, som OD, Uppsala kammarsolister, Uppsala akademiska kammarkör och Uppsala musikklasser.
Efter intervjun ska hon bege sig till Vindhemskyrkan och träffa Fyris kammarkör för första gången. Tillsammans med kören medverkar hon på lördag 11 december på en julkonsert med operapärlor i Gottsunda kyrka.
– Jag tycker mycket om Uppsala och all den fantastiska musikaliska kompetens som finns här. Dirigenten Nils Pålbrant känner jag sedan tidigare via konserter och turnéer med OD. När jag fick frågan tackade jag ja utan betänketid, säger Katija Dragojevic.
Och varför inte? Ännu ett engagemang i Uppsala känns fullt logiskt med tanke på de senaste månadernas flitiga resande sju mil norrut från hemmet i Stockholm. På första advent var hon solist i Domkyrkan när Bachs Juloratorium traditionsenligt uppfördes. Men höstens största avtryck i Uppsala har Katija Dragojevic tveklöst gjort som kapten Eva i succén "Djur som hatar människor" – dramatikern, tonsättaren och regissören Erik Gedeons egensinniga musikteaterpjäs på Uppsala stadsteaters stora scen.
När teaterchefen Petra Brylander ringde i våras och frågade om Katija var intresserad av huvudrollen behövde hon inte heller den gången någon längre betänketid.
– Det är en så genialiskt skriven föreställning och en så spännande och mångfacetterad roll. En ordentlig utmaning och riktigt kul för en operasångerska som jag eftersom musiken spänner över väldigt många genrer.
Samtidigt är Katija Dragojevic långt ifrån obekant med andra musikstilar än den klassiska. Hon nämner samarbetet med jazzsångerskan Lina Nyberg, som faktiskt är Katijas äldsta barndomsvän. Hennes man Peter Nylander, är också jazzmusiker, och från mamma och pappa har hon fått tillgång till folkmusik från hela världen.
– Rollen i "Djur som hatar människor" såg jag som ett sätt att utvecklas. Förutom musik i flera klassiska stilar, även rock, bossa nova, cha-cha, jazz – det var bara att kasta sig in i det och lära sig allt på en månad.
Katija Dragojevic öser beröm över Erik Gedeons libretto och tonsättningar. Men hon tänker också gärna tillbaka på repetitions- och spelperioden av andra anledningar.
– Jag fick fantastiskt bra stöd av min vän pianisten Sanna Hodell, vi övade en hel del ihop. Dessutom är atmosfären på stadsteatern helt underbar. Där finns så mycket värme – och kompetens. Jag kommer gärna tillbaka.
Karriären har annars till stor del varit förlagd utomlands. Efter Adolf Fredriks musikklasser och Kungl. Musikhögskolan blev det operastudier i London. På operascenen debuterade hon redan som 18-åring som Zerlina i Don Giovanni, en roll som hon senare även sjungit bland annat med Anna Netrebko. Sedan dess har det blivit många gästspel vid Europas ledande operahus så som Royal Opera House Covent Garden, Salzburger Festspiele och Semperoper Dresden. Hon har även samarbetat med dirigenter som Barenboim, Harnoncourt, Rousset och några av Europas främsta barockorkestrar.
Att växla mellan olika sammanhang och skifta mellan sceniska roller och konserter passar henne perfekt.
– Musiken i sig har en så stark inneboende helande kraft och för varje år är jag alltmer tacksam för att få vistas i dess mitt, oavsett i vilket sammanhang.