– Orkestern bildades 1937 som en orkester i ABF och har med åren blivit en fristående blåsorkester med stöd av kommunen, sa Patrik Eriksson, som varit dirigent i cirka ett och halvt år och till vardags är knuten till Kulturskolan och en av medlemmarna i Weberkvartetten.
Han eldade med ett mycket intensivt kroppsspråk sina orkestermedlemmar till stordåd i maffiga verk allt från en inledande 1600-tals komposition till den avslutande James Bond-musiken. Det är märkligt vad en orkester på 20 medlemmar kan åstadkomma i kraft och klangfärger.
Orkestern övar på tisdagar i Kulturskolans lokaler och lockar till sig blåsare lokalt och från grannstäder.
– Man kommer för att det är så roligt med en blåsorkester, berättade Kerstin Bengtsson, som varit med i cirka tio år och började på tuba. Numera spelar hon tvärflöjt, ett instrument som det inte lika tungt att bära, tycker hon.
Hon satt i främsta raden, vilken dominerades av kvinnor. Här satt även klarinettisten Reidun Bratlie, vars man basisten Tommy Gafforelli var skönsjungande sångsolist i konserten.
– Min pappa var från Italien och jag har flyttat hit från Västerås. Min fru är norska, berättade Tommy, som även är aktiv i gruppen Spelrum och vid konserten bland annat sjöng Sinatras hit Fly me to the moon med största inlevelse.
En av orkestern äldsta medlemmar är Tommy Redefalk (kassör i orkestern) som varit med i nära 40 år. Han och övriga i orkestern gav järnet i en brassig, jazzig och medryckande konsert som fick minnen och danslust att vakna till liv med melodier som Gabriellas sång, potpurrier ur Chess och av Duke Ellingtonlåtar. Man hade gärna suttit kvar en bra stund till.
- Det blir mer, det här är bara början av vårt firande, tröstade Kerstin Bengtsson efter konserten.