Från och med 28 juni och två veckor framåt, kan Linnékvintettens toner höras uppifrån Uppsala domkyrkotorn. På grund av pandemi och kyrkorenovering har det årliga evenemanget med kvintetten inte kunnat äga rum i kyrkotornet på tre år.
Tornmusiken är ett samarbete mellan Musik i Uppland och Uppsala domkyrka.
– Det är kul att äntligen få köra där uppe igen, säger Birgitta Lagerstedt som spelar trombon.
För de nya tillskotten Elinor Berg på horn och Andreas Parmerud på trumpet, är evenemanget i tornet något helt nytt. Båda är förväntansfulla inför spelningen högt över Uppsalas gator och torg. Höjdrädsla verkar ingen i kvintetten lida av.
– Men det vet vi inte än, säger Andreas skrattandes i väntan på hissen som ska ta honom och resten av musikerna till kyrkans åttonde våning.
Trumpetaren Paul Hägglöf har spelat med Linnékvintetten i 23 år. Han är att van vid den årliga traditionen och höjden.
– Jag tycker förstås att det är lite högt men samtidigt måste man koncentrera sig på annat. På att spela. Så det brukar vara lugnt, säger Paul.
Uppe på kyrkobalkongen sitter det numera fast ett nät mellan de stora pelarna.
– Det är vi glada över, vi har nämligen fått sällskap av duvor några gånger, säger Paul.
Repertoaren består mestadels av renässansmusik men snurrar ibland åt det barocka berättar Birgitta Lagerstedt. Akustiken på tornets balkong är förvånansvärt bra och den särskilda musiken som valts ut är tänkt att passa ihop med kyrkmiljön.
Tornmusiken kommer ursprungligen från medeltiden då kyrkotornet användes för att signalera fara, men också en plats för högtider och underhållning för stadsborna. Traditionen togs över 1986 av Linnékvintetten som sedan dess förvaltat den. Föreställningen och tradition är extra speciell för Linnékvintetten.
– Vi gör så mycket olika saker, men detta är en höjdpunkt, säger Birgitta.
– Ja och folk är så glada och uppmuntrande. Det är en superhärlig publik, säger Paul.
Och publiken återvänder år efter år för att se Linnékvintetten i tornet.
– Många känner man igen från tidigare konserter, de sitter ofta längst fram i bänkraden, säger Alexander Skylvik som spelar tuba.
Efter spelningen i tornet fortsätter konserten nere i kyrkan där det har samlats människor. Mellan styckena pratar Birgitta med publiken, bland annat om glädjen att kunna göra konserten fullt ut igen.
– Det är kul att göra comeback, säger Birgitta.