Teater brukar man kalla ögonblickets konst, men ibland är improvisationsfaktorn något högre än vanligt.
– Det ska bli en happening, lovar Jan Malmsjö inför den överraskade publiken vid Uppsala stadsteaters stora scen på torsdagskvällen.
Huvudrollsinnehavaren i ”La cage aux folles”, Fredrik Lycke, har fått en stämbandsinfektion och får inte använda rösten. Istället för att ställa in så ska Malmsjö vara med i kulissen och ge röst åt en roll som nästan blivit hans signum, åtminstone en låt ur den ”Vår bästa tid är nu”. I de talade partierna ska sufflören Hedvig Becke läsa texten. Fredrik Lycke ska mima.
Teaterchefen Linus Tunström berättar att teatern verkligen har ansträngt sig för att lösa en situation som han beskriver som smärtsam. Publiken erbjöds få byta sina biljetter till en annan dag, men i så fall före föreställningen. Ingen enda rör sig ur fläcken i den fullsatta salongen.
Vad som sedan följer är en kväll av värme. Strålande scenkonst som får extra dimensioner av såväl Malmsjös åldrade stämma som Beckes yngre och ljusare kvinnoröst . Mot slutet av andra akten dras Malmsjö in av de övriga medverkande på scenen och får göra sitt paradnummer inför publik. Lite svajigt vad gäller tonerna kanske men så innerligt rörande. Och han lönas med stående ovationer.
Mycket blev annorlunda med torsdagens föreställning, men bra på sitt eget sätt. Vi som var där fick en fullkomligt unik teaterupplevelse.