Islam ­- ingen privatsak

Fortfarande stöter man ofta på åsikten att religionen är och bör vara en privatsak. Det är obegripligt. Den som känner till bara det mest basala om de stora världsreligionerna vet att de kräver en gemenskap, att de handlar om relationer och att de implicerar en etik. De är till sitt väsen offentliga.

Islamofobi. Attacken mot moskén i Uppsala är en i en lång rad.

Islamofobi. Attacken mot moskén i Uppsala är en i en lång rad.

Foto: Staffan Claesson

Kommentar2015-01-02 15:49

Just nu går en massa svenska muslimer till moskén med en klump av rädsla i magen. Attacken här i Uppsala på nyårsnatten är ingen unik händelse. Under 2014 utsattes ungefär en moské i månaden för vandalisering (krossade rutor, bränder, hakkors-klotter), enligt tidningen Expo.

Vågar man hoppas på att fler muslimer i takt med islamofobins allt aggressivare uttryck nu kommer till tals i den bredare offentligheten? Det har till exempel länge saknats en muslimsk kulturtidskrift. Och varför inte en demokratiskt islamistisk rörelse (det vill säga, en politisk rörelse på muslimsk värdegrund), i en motsvarighet till Kristdemokraterna och Kristna Värdepartiet?

En idédebatt där fler muslimska åskådningar och plattformar får plats skulle kanske sist spränga den vanföreställning som ligger bakom islamofobin, nämligen att islam är statisk monolit och de troende dess maskinella språkrör. Den kan bara överleva så länge religionen hålls nedtryckt i det privata.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!