Skildringen av paret Langlet upptar cirka hälften av utställningen "Rum för motstånd", som inte fick visas på Uppsala stadsarkiv.
Erik Pelling håller fast vid principen om armlängds avstånd mellan politiken och kulturens innehåll. Däremot anser han att det finns ett visst utrymme att agera för tjänstemän som fungerar som konstnärliga ledare – exempelvis cheferna för UKK och Uppsala stadsteater.
Eller som i det nu aktuella fallet: chefen för Uppsala stadsarkiv, Jonas Engardt.
– Det är inte så att stadsteaterchefen ger en regissör helt fria händer, utan det finns alltid en dialog. Fallet med "Rum för motstånd" sticker ut lite extra eftersom det slutade med att en annan utställning kom att visas, säger Pelling.
Har du eller någon annan politiker varit inblandade i diskussionen som ledde fram till att "Rum för motstånd" ställdes in?
– Nej, inte på något sätt. Jag fick upp ögonen för det som hänt när jag läste debattartikeln i UNT. Det var samma dag som kommunens egen utställning om Valdemar och Nina Langlet invigdes.
Han välkomnar initiativet från Mattias Johansson (C) om att diskutera det inträffade på politisk nivå. Stadsarkivet sorterar under kommunstyrelsen, där Erik Pelling är ordförande.
– Det finns säkert lärdomar att dra och det går inte att utesluta att kommunen gjort fel, säger Pelling och lovar att lyfta frågan i kommunstyrelsen.
Han tänker sig en diskussion på principiell nivå.
– När det gäller utställningens innehåll ska vi politiker inte komma med synpunkter.
