Viks historia tros ha tagit sin början omkring år 1303, då ett testamente utfärdats vid Vik med "domina mea", det vill säga "min fru", som vittne vilket vid denna tidpunkt var Ramborg Israelsdotter av den uppländska ätten And.
– Tidigare har man nästan slentrianmässigt hävdat att Ramborg skulle ha ärvt Vik från sin far. Men under arbetet med boken har vi funnit nytt material, som visar på att det förmodligen var Ramborg Israelsdotter själv som byggde upp godset, säger Herman Bengtsson, forskare vid Upplandsmuseet och en av bokens redaktörer och skribenter.
Ramborg är inte den enda tongivande kvinnan i Viks historia. Sigrid Bielke, gift med fältmarskalken Gustaf Horn, ledde under sextonhundratalet tillsammans med maken en rätt så radikal ombyggnad av Viks slott, och den tyskättade Anna von der Grünau stämplades samma århundrade som häxa, då hon flöt på vattnet med sina vida kjolar efter att ha gått genom isen. Förskräckta över det misstänkta häxeriet sprang hennes tjänstefolk därifrån, och då de återvände hade Anna von der Grünau frusit ihjäl.
Från ax till limpa har arbetet med "Boken om Vik – historia, miljö & människor" som producerats på beställning av landstinget, tagit tre år. Man har till stor del tittat i Upplandsmuseets arkiv, men även i Viks eget arkiv samt i landsarkivet i Uppsala och riksarkivet i Stockholm.
– Nästan alltid när man forskar kring äldre byggnader, är det så att de adliga ägarnas arkiv splittrats. Så det har varit lite av ett pusselarbete, berättar Herman Bengtsson.
2014 genomförde Upplandsmuseet en arkeologisk undersökning på Vik i samband med planerade schaktningsarbeten, där nya fynd och rön kom fram. Bland annat fann man att det på den öppna plats som i dag ligger framför slottet, fanns spår av en äldre bebyggelse från trettonhundratalet. Själva slottet är från sent fjortonhundratal, vilket betyder att godsets tidigare ägare måste ha bott någon annanstans.
– Dock bodde adeln sällan själva på själva slottet – det var på tok för kallt, särskilt på vintern – utan i trähus bredvid.
Viks historia handlar dock inte bara om adel och herremän. Minst lika viktiga har bönderna varit, även om det inte finns lika många dokument bevarade kring deras liv. Det fanns i Sverige ingen formell livegenskap. Men bönderna förväntades lyda herrskapet på Vik, och arbeta för dessa i ett tidstypiskt storjordbruk.
Under århundradena går godset i arv fram till 1912, då det köps av en privatperson, och 1924 förvärvas det så av landstinget i syfte att inrätta vad som i dag är Wiks folkhögskola. I dag håller folkhögskolan inte till på själva slottet utan i andra byggnader, och från att ha innefattat en "manlig vinterkurs" respektive en "kvinnlig sommarkurs" inriktar sig Wiks folkhögskola i dag på estetiska ämnen som konst, musik, teater och skrivande.
– Utifrån det rika källmaterialet vi funnit kommer man rätt så nära de människor som levt på Vik, både godsherrar och bönder, och vi är nöjda med den bredd vi fått fram i boken.
Hur är det då med sägnerna – finns det spöken på Viks slott?
– Åja. När vi var där senast, var det en ur personalen som berättade om sina spöksyner. Och visst ligger både Ramborg Israelsdotter och Anna von der Grünau bra till som presumtiva spökkandidater. Men det är nog upp till var och en att tro på.