Vad är det du ska föreläsa om?
– De allra fattigaste Amerikamigranterna och deras erfarenheter. Inget ont om Wilhelm Moberg och hans "Utvandrarna"-svit, men folk förväxlar ofta romanerna med den reella historieskrivningen. Många svenskars migranterfarenheter såg betydligt annorlunda ut.
På vilket sätt då?
– De flesta som migrerade gjorde det långt senare, runt sekelskiftet. De var i regel arbetarklass, hamnade i städerna och var ofta ensamstående kvinnor. På den tiden var arbetsförhållandena bättre i USA, men kunde exempelvis få reglerad arbetstid som hembiträde vilket inte existerade i Sverige. Så för många kvinnor var migrerandet ett sätt att ta makten över sitt liv.
Du har också skrivit en roman på temat – berätta!
– Boken, som kommer ut i höst och heter "Swede Hollow", handlar om en grupp svenska migranter bosatta i Swede Hollow i Saint Paul, Minnesota. Barnadödligheten var hög, sjukdomar och spritmissbruk härjade och man dog ofta av arbetsplatsolyckor. Det är en verklighet som kanske är svår att förena med bilden av svensken som den vällyckade och strävsamme migranten.
Så man såg helt enkelt ingen annan utväg än att migrera?
– Precis. De här människorna kom från de fattigaste skikten av samhället, och hamnade tyvärr i samma samhällsskikt även i USA. Vissa har retat sig på att jag skriver om detta, lite som att jag med det skulle smutskasta Karl-Oskar och Kristina. I regel rör det sig om folk ute på högerkanten, med idéer om att svenskar skulle ha klarat sig bättre som migranter för att vi var av "den rätta sorten". Lustigt nog fick Wilhelm Moberg precis samma kritik för "Utvandrarna" när den kom ut.
Hur behandlades dåtidens svenska migranter i USA?
– Det fanns en allmän föreställning om att svenskar skulle vara dumma i huvudet, obildbara och så vidare. Men när andra migrantströmmar anlände senare från Polen och Italien, steg svenskarna plötsligt ett steg.
Vad hände med dem som bodde i Swede Hollow?
– Många gick helt enkelt under. Men en del lyckades till sist ta sig uppåt i samhället.
Du har redan varit i Minnesota för researcharbete. Kommer bidraget från Arguspriset göra det möjligt för dig att återvända dit?
– Ja, det hoppas jag. Jag är inte klar med ämnet än – det finns mycket mer att säga.
"Att hitta de dolda berättelserna - om de bortglömda svenska migranterna till USA" äger rum torsdag 14 januari kl 18 i Ihresalen, Engelska parken. I samband med föreläsningen tar Ola Larsmo emot Arguspriset, som delas ut av Kungliga humanistiska vetenskapssamfundet.