Bokens fokus ligger på fotografen Lennart Engströms bilder som publicerades i Uppsala-Demokraten (UD) mellan 1985 och 1994. Tillsammans med tidningens reportrar gjorde han då runt 70 reportage i Uppsala och närliggande orter.
Med utgångspunkt i reportagen har Maths Isacson, professor emeritus i ekonomisk historia vid Uppsala universitet, och Bo Larsson, tidigare antikvarie vid Upplandsmuseet men nu verksam vid Stadsmuseet i Stockholm, försett "Arbete & gemenskap" med nutida texter för att sätta in bilderna i ett sammanhang och ge dem ett retrospektivt perspektiv.
– Den här tidsperioden är väldigt spännande och intressant. Det var under de åren som Uppsala slutligen tappade sitt grepp som traditionell industristad och blev mer beroende av vetenskap och forskning, med Pharmacia som det tydligaste exemplet. Avregleringarna och digitaliseringen började ta fart och vi gick in i ett postindustriellt samhälle, säger Maths Isacson.
Samtidigt fortsatte stadsbilden att förändrades. Rivningsraseriet hade pågått i ett par decennier och var kanske inte lika vildsint som på 60- och 70-talen. Men visst revs det en hel del fortfarande. I boken skildras bland annat omvandlingen av kvarteret Svava i början på 90-talet. Då revs mindre bostadshus och företagslokaler för att ge plats åt Svavagallerian som invigdes 1992.
Men fokus ligger ändå på arbetsplatsreportagen och Lennart Engströms dokumentära bilder i svartvitt. Här möter vi garderobiärer, sotare, byggnadsarbetare, tvätterskor, bagare, krematoriemästare, tryckare och postsorterare med flera. Samtidigt finns plats för skildringar av festligare sammanhang, som när cirkusen kommer till stan, folkparkskvällar, studentbaler och fikastunder.
Du kommer väldigt nära människorna i reportagen. Hur går du till väga?
– Om jag ska fotografera på en arbetsplats eller dansbana går jag bara runt med kameran över axeln och pratar med folk en stund. Det gäller att kunna ta folk, visa respekt och skapa förtroende och inte använda stora teleobjektiv, säger Lennart Engström.
Han har under hela sitt yrkesliv som fotograf vurmat för porträtt av människor i miljöer, gärna på deras arbetsplatser.
– Så har det varit ända sedan mitt första stora bildreportage på Bergsbrunna tegelbruk. Efter åren på UD har jag fortsatt att jobba på samma sätt för fackliga tidningar, landstinget och Hyresgästföreningen, säger Lennart Engström.
Den S-märkta tidningen Uppsala-Demokraten kom ut med ett nummer i veckan under två decennier. Redaktionen var liten och de ekonomiska musklerna räckte aldrig till för att på allvar kunna konkurrera med Upsala Nya Tidning. På den tiden var UNT :s dominerande ställning på den lokala annonsmarknaden svår att rubba.
– Uppsala-Demokraten startades som ett resultat av att Socialdemokraterna förlorade valen 1976 och 1979. Då ville partiet göra ett försök att ta upp kampen med den borgerliga pressen. Tanken var att UD skulle satsa på reportage med plats för vanliga människor, miljöer och arbetsplatser, säger Maths Isacson.
Så blev det nog också, kan man konstatera efter att läst texterna och betraktat fotografierna i "Arbete & gemenskap". I bildmaterialet finns inga lokala kändisar, makthavare eller beslutsfattare. Vykortsmotiven från de klassiska Uppsalamiljöerna saknas helt och hållet. Allt är helt enkelt befriande vanligt, skulle man kunna säga.