Marie Berggren (t v) och Lisbet Spörndly har använt sig av svulstiga lampskärmar som rekvisita i några av fotografierna som ingår i "Pandemic life".
Att bli antagen till Liljevalchs vårsalong på Djurgården i Stockholm är få förunnat. Till årets utställning skickade närmare 3 000 konstnärer in bidrag, endast 150 vann juryns bifall.
Lisbet Spörndly medverkar med två fotografier som hör till en serie med titeln "Pandemic life". Tillsammans med väninnan Marie Berggren har hon under ett års tid skapat bilder som är tänkta att på ett konstnärligt, underfundigt och ibland humoristiskt sätt spegla livet under pandemin. Alla motiv är regisserade, här finns inga spår av dokumentärt foto.
Marie Berggren är inte fotograf, utan har fungerat som idéspånare och samarbetspartner i projektet. Dessutom är hon modell på i stort sett alla bilder som ingår i serien.
– Fast jag ser mig inte som en traditionell modell, utan mer som en fiktiv karaktär som återkommer i Lisbets motiv, säger Marie Berggren.
Marie Berggren kånkar på de lampskärmar som kommit till användning under arbetet med bildserien "Pandemic life".
Hon är egentligen inte särskilt förtjust i att bli fotograferad, men den här gången gick det ganska bra eftersom hon går in i en roll. Dessutom såg både hon och Lisbet ett stort värde i att ha med en medelålders kvinna på bilderna.
– Vi har haft många diskussioner om vilka som egentligen får ta plats på bilder och varför kvinnor över en viss ålder väljs bort eller själva helst undviker att vara med på fotografier, säger Lisbet Spörndly.
Projektet började för drygt ett år sedan när Lisbet fick en fotoidé som hon ville förverkliga.
– Det var mitt i pandemin och jag funderade väldigt mycket över vad karantänlivet och hemarbetet gör med oss egentligen. Jag visste att jag ville ha med Marie i den första bilden och lyckades övertala henne, minns hon.
Lisbet Spörndly ser ingen motsättning mellan konstfoto och de uppdrag från företag och privatpersoner hon ägnar sig åt annars.
Då visste inte de två att den där första bilden som togs hemma i Maries julpyntade kök skulle bli starten för en hel serie på samma tema. De som fick se bilderna gjorde tummen upp och Marie upptäckte att det var ganska kul att gå in i rollen som den återkommande karaktären i Lisbets färgstarka bilder.
Arbetsmetoden bygger på ett visst mått av planering, men det finns också plats för improvisation och ett mer intuitivt arbetssätt när kameran plockas fram.
– Vi hoppas att kunna visa upp ett antal av de bilderna på en egen större utställning här i Uppsala så småningom. Då tänker vi oss fler teman, som inkludering, mångfald, feminism och jämställdhet, säger Lisbet Spörndly.
Men närmast handlar det om de två fotografier som ska visas på Liljevalchs vårsalong under de närmaste månaderna. Att skicka in bilder i hopp om att antas var inte deras egen idé från början, utan de följde rådet från en bekant som uppmanade dem att försöka.
Lisbet Spörndly har sin ateljé på villatomten i Fålhagen.
Lisbet Spörndly har egen ateljé intill villan i Fålhagen. Hon är sedan länge professionell fotograf med egen firma och har både privatpersoner och företag som kunder. Ofta handlar uppdragen om porträtt, bröllop och inredning.
Samtidigt ägnar hon sig gärna åt konstfoto på lediga stunder. Det får gärna vara färgstarka bilder, något som kontrasterar mot genrens ofta svartvita inriktning.
– Traditionellt har det nog ansetts mer kreddigt att visa allvarliga foton i svartvitt, men jag älskar att jobba med färg och gärna med ett uns humor.
Någon egentlig motsättning mellan uppdragsfoto och konstnärlig fotografering ser hon inte.
– Jag ser det som en fördel att stå på flera ben. Det blir snarare en korsbefruktning och mer glädje när man får variera sig.