- "Tom of Sweden" skulle sälja bättre.
- Ja men det verkar som om Finland har större kukar.
Replikskiftet sker på en tidningsredaktion i Kalifornien på 70-talet där två män bollar fram Touko Laaksonens senare världsberömda pseudonym. Tom of Finland har idag blivit så folkkär att kultursidorna döpt det till "nya Mumin". Men vägen dit var inte särskilt lätt.
Filmen om Laaksonen skildrar hur Touko suttit på sin kammare hemma i Finland och tecknat länge i hemlighet innan han äntligen vågade skicka sina homoerotiska bilder av läderklädda muskelknuttar i hopp om att bli publicerad. Hans konst blir snabbt älskad i Kaliforniens gaykretsar och Laaksonen behandlas som en stjärna när han reser dit.
Filmen om Laaksonens liv börjar när han tjänstgör som officer under andra världskriget. Ironiskt nog verkar det nästan ha funnits större utrymme för Toukos förbjudna begär i krigstid, där soldaterna kunde hitta tid att ligga när de inte slogs mot ryssarna (en drabbande scen visar hur Touko knivhugger en rysk soldat till döds).
När striderna tagit slut är livet som homosexuell man i Finland minst sagt ett helvete. Touko gör sitt bästa för att hitta likasinnade i parker och på barer med livet som insats. Efter en kväll av cruising i en park, där hans ragg för kvällen misshandlas av poliser, motiverar rädslan och ilskan honom att teckna män i uniformer men inte på det sätt som de hade uppskattat det. Filmer följer sedan hans mot- och framgångar, hans kärlekar och relation till sin syster.
Som film är "Tom of Finland" ett väl utfört hantverk. Även om det som alltid med biografier tyvärr blir ganska mallat. Också ett spektakulärt liv kan sluta upp som en filmatiserad Wikipediasida. Det händer inte "Tom of Finland", som avväger tempot snyggt med det kompetent spelade dramat. Men särskilt mycket sex blir det konstigt nog inte. (TT)