I det verklighetsbaserade dramat "Freeheld" spelar Julianne Moore en polis som kämpar mot cancer och homofobi. Men ett slarvigt manus tar udden av en angelägen berättelse.
Det finns inget som är så svårt att filmatisera som en viktig historia _ att göra film om ett livsöde som inte bara är dramatisk eller underhållande, utan också bär på ett budskap som är större än den enskilda människan. Resultatet blir oftare platta plakatfilmer än minnesvärda bioupplevelser. Men när det går bra, då har vi plötsligt en "Erin Brockovich" eller en "Dallas buyers club".
På pappret har "Freeheld" alla förutsättningar för att kunna trotsa oddsen och sälla sig till succéerna. Den bygger på en Oscarsbelönad kortdokumentär, har en fantastisk rollista och genomgående fina skådespelarinsatser.
Julianne Moore spelar New Jersey-polisen Laurel Hester, som blir förälskad i den betydligt yngre Stacie (Ellen Page). De ingår partnerskap (året är 2004, och samkönade äktenskap är förbjudna), köper hus och skaffar hund. Men för att kunna arbeta inom den djupt homofobiska poliskåren måste Laurel hålla relationen hemlig.
Så drabbas hon av cancer och måste bryta tystnaden. För att övertyga konservativa beslutsfattare om att hennes pension ska tillfalla Stacie när hon dör _ en förmån som alla gifta poliser har rätt till _ tvingas hon in i aktivistrollen.
Laurel Hester var uppenbarligen en fascinerande person. Hon arbetade inom polisen i två decennier (de sista åren som en av regionens första kvinnliga kommissarier) och redan på 70-talet engagerade hon sig, under pseudonym, i studentföreningar för hbtq-personers rättigheter. Trots detta verkar manusförfattaren Ron Nyswaner märkligt ointresserad av henne och Stacie som personer. Moore och Page får slita för att blåsa liv i sina skissartade karaktärer, som mest blir symboler för lidande.
I stället är det andra som har fått de matiga rollerna. Michael Shannon slits mellan olycklig kärlek, homofobi och lojalitet i rollen som Laurel Hesters polispartner, medan Steve Carrell spelar en underbart gåpåig gayaktivist som leder protesterna mot den orättvisa som Laurel och Stacie utsätts för. Så hamnar grabbarna återigen i centrum _ till och med i en film om lesbisk kärlek.