Gunellen vill resa ut i världen. Men Dolores vill inte bli kvarlämnad ensam hemma. Då börjar hon berätta allt hon kan om viktiga saker som bajs, hår och kärlek i en gullig film som passar bäst för de allra yngsta.
Pernilla Stalfelts böcker om livets väsentligheter har roat föräldrar, barn och kritiker sedan debuten "Hårboken" (1996). Nu har Linda Hambäck, som tidigare bland annat producerat de populära "Vem?" och "Vem är var?" byggda på Stina Wirséns figurer, gjort film av vännerna Dolores och Gunellens värld.
I ett behagligt makligt tempo och med en mycket snäll ton får vi möta den krullhåriga Gunellen, som längtar bort från det välbekanta huset. Hon vill ut i världen och se sig om. Hon börjar packa sin väska och ringer efter en taxi. Men då får Dolores panik. Hon vill inte bli ensam kvar. För att uppehålla sin vän börjar Dolores berätta allt hon kan om viktiga saker här i livet. Tajmingen är ganska bra eftersom Gunellen just då behöver bajsa och har lite problem med magen. Men vart tar bajset vägen egentligen? Det visar sig också att det finns många som gillar bajs. Flugor till exempel. Det kan Gunellen se i sitt förstoringsglas, som magiskt nog förklarar och fördjupar de olika ämnena som dyker upp. Våld, hår, kärlek, döden och svartsjuka går vännerna bland annat igenom samtidigt som taxin väntar tålmodigt.
Rösterna i filmen tillhör bland andra Mia Skäringer, Klara Zimmergren och Rikard Wolff, vilket känns välbekant och tryggt. De lotsar uttrycksfullt och fint genom stora och små känslor i en film vars enkelhet och rättframhet passar bra för barn i åldrarna 2-5 år. En invändning i marginalen är att de olika delarna passerar förbi lite väl snabbt till förmån för den egentligen inte superspännande ramberättelsen om Gunellens reslusta. Och det går inte att förneka att några av ämnena är mer intressanta än andra. Lite mer utforskande av det så spännande bajset och håret och lite mindre av generisk kärlek och oklar svartsjuka hade inte varit så dumt för helheten.