En autistisk pojke tar hjälp av gamla Disneyfilmer för att skapa ordning i sin kaotiska tillvaro. "Life, animated" är en film om ihärdig kamp och vikten av att se till individens behov.
Owen Suskinds öde kan vara bekant för en del. Historien om den autistiske pojken som lärde sig att kommunicera tack vare Disneyfilmer har skildrats i en rad medier, och filmen "Life, animated" bygger på en bok av Ron Suskind, Owens far. Ur det perspektivet berättar Roger Ross Williams film inte mycket nytt, men den fungerar ändå som en varm skildring av en familjs kamp för att skapa en fungerande vardag och självständig framtid för en av sina medlemmar.
Vid tre års ålder sluter sig Owen Suskind inom sig själv. Hans motorik försämras och han slutar att tala. Läkare diagnosticerar Owen med autism, och hans föräldrar Ron och Cornelia får veta att han antagligen aldrig kommer att tala igen.
Men en dag börjar Owen att upprepa ett och samma ord. Det visar sig vara en fras hämtad från Disneyfilmen "Den lilla sjöjungfrun". Ron och Cornelia blir eld och lågor. Försöker Owen kommunicera med dem på sitt eget sätt? Läkaren försöker hålla nere förhoppningarna - Owens ordlekar kan, men behöver inte betyda att han söker kontakt.
Familjen Suskind bestämmer sig för att försöka på sitt sätt och skapar en kommunikationsform där de och Owen uttrycker sig med hjälp av Disneyfilmer.
I "Life, animated" har Owen Suskind hunnit bli vuxen, är på väg att flytta hemifrån och har en flickvän - stora förändringar för någon med behov av mycket struktur i vardagen. Williams film blir som mest gripande när den visar hur Owen tar sig an dessa nya utmaningar, eller när hans familj blottar sina rädslor inför en framtid där hans föräldrar inte längre kommer att finnas kvar.
Bäst är de fina animationerna som skapar en film i filmen av det som skulle kunna beskrivas som Owen Suskinds världsbild, en sorts fönster in till hur en person med autism skulle kunna uppleva sin verklighet. (TT)