Niklas Storm, 38, är för ung för att minnas videovåldsdebatten men minns tydligt videobutikernas dunkla charm. "Jag har alltid vurmat för dem. Magiska platser. Jag minns tydligt videobutiken i Gottsunda centrum, hur det längst inne fanns förbjudna skräckfilmer som lockade med blod, död och monster. Bara att snegla på omslagen kändes förbjudet".
Nu vrålar motorsågen igen. Lördag 23 september visar Fyrisbiografen "Motorsågsmassakern", som fyller 50 nästa år.
I Sverige förknippas den mest med videovåldsdebatten. Från att SVT-programmet Studio S sändes år 1980 och en lång tid framöver ansågs "Motorsågsmassakern" vara inte bara skräp som film betraktat, den påstods också vara farlig.
Mest triggande i tv-programmet var olika intervjuer med barn. Flera verkade rädda, andra kaxiga.
Reporter på skolgård: ”Har du sett Motorsågsmassakern?”
Pojke, cirka tio år, med bredare stockholmska än Nacka Skoglund: ”Jadå, det är om en typ som hänger folk på köttkrok och sågar itu dom”.
Telefonväxlarna i tv-huset kollapsade. Senare har framkommit att barnintervjuerna var fejkade men vid tidpunkten utlöste de alla moralpanikers heliga moder.
– Den oro om senare fanns kring rollspel och tv- och dataspel är bara ekon av den monumentala videovåldsdebatten, säger Niklas Storm från Uppsala.
Han är journalist på Sveriges Radio och har gjort P4-dokumentären "Slaget om Motorsågsmassakern" som släpps torsdag 21 september, varpå SR på lördag 23 september samarrangerar biovisningen med Fyrisbiografen. Där blir det även panelsamtal om videovåldet, censur och yttrandefrihet med filmkritikern Wanda Bendjelloul och Sven-Erik Olsson som distribuerar filmen genom bolaget Studio S, ironiskt uppkallat efter tv-programmet.
– Videovåldet ansågs fruktansvärt motbjudande och fanns bara till för att roa och äckla. Det skadade barn och kunde göra dem till våldsverkare. Konsensus var "det här måste stoppas".
Ur "Motorsågsmassakern", filmen som fick hela Sverige att skrika efter förbud och censur.
Studio S-programmet följdes av förbudshets och en hastig lagändring. "Videovåldslagen" förbjöd uthyrning av våldsamma filmer till barn, vilket kunde ge fängelse. Filmcensuren fick också fart och en film som totalförbjöds på bio var så klart "Motorsågsmassakern".
"Debatten säger något om den tiden. Filmer man inte förstod dök upp i filmhyllorna som man inte förstod. En del trodde att våldet var på riktigt. I dag är våldet så tillgängligt för oss. År 1980 hade 'Game of thrones' ansetts avskyvärt. I dag tittar alla på det", säger Niklas Storm.
Vad kan vi lära av videovåldsdebatten?
– Att faran för att vi som såg "Motorsågsmassakern" skulle bli knivmördare var överdriven. Samtidigt finns en superrimlig poäng i att den här typen av våldsskildringar ska barn inte se. Men man måste ändå ha en tilltro till att föräldrar kan begränsa tillgången till de filmerna.
– Debatten säger också något om hur svårt det är att reglera kultur och avgöra vad som är "bra" eller "dålig" kultur. I dag är "Motorsågsmassakern" en klassiker och Steven Spielberg anser att den är ett mästerverk.
"'Motorsågsmassakern' är en hemsk film. Äcklig, konstig och klaustrofobisk. Den är fenomenal på att skrämmas, säger Niklas Storm och skrattar.