I dag kÀnns det frÀmmande att staten lÀnge drev en egen hamburgerkedja. En ny dokumentÀr tar tittarna genom det kuriösa kapitlet i skandinavisk restauranghistoria.
BerĂ€ttarrösten tillhör en raljant amerikan, uppenbart road av vad han kallar âkommunistiska Sveriges" dröm om att bli en stormakt nĂ€r det kommer till hamburgare. Men filmen Ă€r ocksĂ„ en hyllning till svensk initiativkraft â och frĂ€ckhet.
För manus och regi stÄr den tidigare Uppsalajournalisten Gustav Górecki, som gjort den med stöd av Region Uppsala. Han fick idén för fem Är sedan.
â En kollega berĂ€ttade att nĂ€r han var liten sĂ„ fick han inte gĂ„ pĂ„ McDonalds. Hans familj gick bara pĂ„ Clock, av ideologiska skĂ€l, sĂ€ger Gustav GĂłrecki.
Historien om Clock fick honom att hÀpna.
â Jag tyckte att det var helt sjukt att det inte var nĂ„gon som hade gjort en dokumentĂ€r redan.
Varför kÀnde du sÄ?
â För att det Ă€r sĂ„ pass vĂ€rldsunikt med en statlig hamburgerkedja. I vĂ„r tid lĂ„ter det ju helt bananas. Sedan förstod jag att de hade nĂ„gon sorts folkhemsinriktning, med ananasburgare och Bamsetema för barnen. Clock kunde bara ha hĂ€nt i Sverige.
Filmen "Clock â Socialist Burgers Inc", med premiĂ€r 2 februari pĂ„ SVT, startar pĂ„ 1970-talet. McDonalds hade kommit till Sverige. Snabbmatskedjans gyllene kombination av fett, salt och socker gjorde succĂ©. Hamburgaren blev hipp.
DÄ vÀdrade den enorma statliga restaurangkoncernen SARA (Sveriges allmÀnna restaurangaktiebolag) fara. Eller snarare doften av pengar.
För varför skulle jÀnkarna ha monopol pÄ billiga hamburgerrestauranger med plastbrickor i bjÀrta fÀrger och barnmenyer med leksaker?
Clock öppnade 1976 â och kopierade konceptet. En bitter strid mellan kedjorna startade. Men vad hade dĂ„ Clock att komma med?
HĂ€r fanns förstĂ„s "Big Clock", motsvarigheten till "Big Mac". Liksom en baconburgare, som liknade en upphottad klubbsandwich, samt den ânyttigaâ burgaren "Big Dream" med en ananasskiva mellan bröden. FrĂ„n början fanns Ă€ven en korvburgare, med en stor skiva korv. Den slopades snabbt.
SjÀlv hade Gustav Górecki aldrig hört talas om Clock.
â Jag Ă€r frĂ„n Mjölby och född 1991. Sveriges sista Clock stĂ€ngde 1999 sĂ„ teoretiskt hade jag kunnat hinna med ett besök men tyvĂ€rr hann jag inte.
Hela historien om Clock Àr rolig, tycker han. Humorn genomsyrar ocksÄ dokumentÀren.
â Jag försökte vĂ€l frĂ„n början berĂ€tta den med lite mer allvar men min producent (ihop med Julia Wickström Giraldeau, reds anm) och klippare Petter Hansson kom pĂ„ mĂ„nga roliga idĂ©er. Till exempel filmens amerikanska voice-over.
Att fÄ tag pÄ intervjupersoner var lÀtt. Medverkar gör experter som mÄltidsforskaren Richard Tellström ("Clock Àr ett unikt bidrag till att förstÄ svenskarna som folk") liksom tidigare chefer pÄ bÄde Clock och svenska McDonalds.
â Folk Ă€lskar att prata om Clock, sĂ€ger Gustav GĂłrecki.
Intervjuerna bjöd pÄ Ànnu fler överraskningar, nÀr historien vecklades ut.
â Det kom nya grejer hela tiden. Ett exempel Ă€r utlandsĂ€ventyren, som har varit vĂ€ldigt lite dokumenterade.
Clock hade lanserats i Norge och Finland men pÄ 1980-talet fanns Ànnu större planer. Sagan stÀlls pÄ sin spets nÀr kedjan plötsligt fÄr ambitionen att ta över vÀrlden. DÀr rÀckte den inte till, kort sagt.
Japan skulle storsatsa pÄ 50 Clockrestauranger men det blev bara en, som varade i nÄgot halvÄr. I Kuwait fanns faktiskt en restaurang i ett par Är. Försök gjordes Àven i Kina, med Clockhamburgare av anka. Det blev inget med det.
Varför Àr det sÄ kul med Clock?
â Dels Ă€r det vĂ€l kraften i nostalgin. Att folk ömmar för det hĂ€r gamla Sverige som kunde vara vĂ€ldigt naivt och definitivt hade sina brister.
Att det gamla âDDR-Sverigeâ slog knut pĂ„ sig sjĂ€lv i drömmen om att förĂ€dla amerikansk kultur Ă€r sĂ„ klart komiskt. Liksom den extrema kontrasten mot dagens Sverige. Mot slutet peggar filmen upp för eftertanke. Ăr Sverige verkligen landet lagom? Eller ganska extremt nĂ€r vi hĂ„ller pĂ„ med vĂ„ra smĂ„ experiment?
â MĂ„nga som ser den kommer nog att tĂ€nka att "Gud vad knasigt Sverige var förr i tiden". Men jag hoppas att man Ă€ven ska kunna se den och frĂ„ga sig om vi kanske hĂ„ller pĂ„ med nĂ„got lika knasigt i dag, fast Ă„t andra hĂ„llet. Kanske kommer vi i framtiden titta tillbaka pĂ„ fria vinstuttag i skolan och sĂ€ga att âdet var en konstig grejâ, sĂ€ger Gustav GĂłrecki.