I vanlig ordning ska världen räddas igen. Eller i alla fall New York. Ärkefienden Shredder har en djävulsk plan för att ta över ”det stora äpplet” tillsammans med en av samhällets rikaste stöttepelare. Samtidigt hänger den kavata reportern April O´Neil i hasorna på Fotklanen, en ond sammanslutning som gradvis håller på att ta över stan. Allt detta leder i sin tur tillbaka till hennes barndom och far, som dog i samband med revolutionerande forskning femton år tidigare.
Sedan är det väl meningen att man ska undra hur allt det här hänger samman, men det är i ärlighetens namn svårt att bry sig.
Hur mycket av ansvaret för detta som kan läggas på regissören Jonathan Liebesman är förstås svårt att säga, men meritlistan imponerar knappast. Mannen har tidigare regisserat den smått hysteriska ”Wrath of the Titans” och den närmast osebara explosionsorgien ”World Invasion: Battle Los Angeles”. Han är tekniskt kompetent, men utan personlighet, det är mitt bestående intryck, och det finns ingen anledning att justera det omdömet. Denna nyinspelning av nittiotalsfenomenet ter sig nämligen precis så rutinmässig och överlastad som förväntat. Det oklanderliga utanpåverket kan i alla fall knappast dölja att det här är en tämligen oinspirerad och överlastad skapelse gjord utan överdrivet mycket hjärta. Jämför TMNT med förra veckans Marvelpremiär ”Guardians of the Galaxy”, så framstår (klass)skillnaden och bristen på fingertoppskänsla både klart och tydligt.