Polisens omringning av Hvitfeltdska gymnasiet blev början på det som vi i dag minns som Göteborgskravallerna.
År 2001 är America Vera-Zavala ansikte och röst för Attacrörelsen. En rörelse som startade i Frankrike och bland annat ville verka för en mer jämlik världsordning och en begränsning av marknadens inflytande.
– För mig var Göteborgskravallerna den mest omtumlande helgen i mitt liv. Då har jag ändå fött tre barn, haft en massa premiärer och varit politiskt aktiv i hela mitt liv, men det går inte att jämföra det som hände den helgen med något annat. Världen förändrades, globaliseringsrörelsen i Sverige stukades och bara några månader efter ägde terrorattacken 11 september rum. I och med den gick möjligheten att prata global rättvisa helt om intet, säger America Vera-Zavala som i dag är verksamhetsledare för Gottsunda dans och teater.
Hon har sett dokumentären "På Hvitfeldtska bodde vi" av Nils Petter Löfstedt, när UNT träffar henne.
– Det var väldigt känslosamt. Inte minst för att vissa av människorna i filmen är kamrater och vänner än i dag. Vi pratade i flera år efteråt och jag vet ingen som ångrar sina åsikter som exempelvis 68-renegaterna gjort. Framför allt är vi väldigt många som i allra högsta grad är aktiva än i dag, mina pjäser är politiska och jag har arbetat mycket mot islamofobi. Vi förändrade inte världen men vi har verkligen inte gett upp. Jag tycker det är väldigt fint att filmen visas och att det samtalas om den efteråt.
America Vera-Zavala, tystnar, sätter sakta ner kaffekoppen.
– Mitt liv förändrades väldigt mycket. Fram till dess hade jag pratat om global rättvisa. Efter den helgen och 11 september fick jag svara på frågor om våld och maskeringar i stället för global rättvisa, vi fick prata krig och terrorism och så småningom muslimer. Hela utrymmet för samhällsdebatt om globala rättvisefrågor försvann.
– Många av de starka företrädarna för global rättvisa var unga kvinnor. Jag var 25. Efter 11 september försvinner en efter en av oss, vi ersätts av män som pratar krig och tortyr, det var så otroligt märkbart att nu är det krig, nu ska männen tala. Allt utrymme för kvinnor försvann. De frågor jag stod för talades det inte längre om.
America Vera-Zavala, längst till höger, håller öppningsdebatten mot statsminister Göran Persson, längst till vänster, på onsdagskvällen inför EU-toppmötet 2001.
Efter att hon på onsdagskvällen i Göteborg hållit en öppningsdebatt mot statsminister Göran Persson, reste hon hem till Stockholm för att försvara sin C-uppsats i internationell ekonomisk historia på torsdagsmorgonen. Samma dag som USA:s president Bush skulle komma till Sverige.
– På tåget ner till Göteborg på torsdagsförmiddagen ringde min mamma och skrek: "Det är Bush! Det är Bush!". Jag frågade vad hon menade och hon sade något om "skolan". Mamma kommer från Peru och pappa från Chile och Latinamerika har ju verkligen råkat ut för USA och militärkupper. Jag gjorde inte den kopplingen då, men efteråt har jag tänkt så starkt på det minnet, säger hon.
"På Hvitfeldtska bodde vi" är en dokumentär om Göteborgskravallerna kring EU-toppmötet som ägde rum den 14–16 juni 2001.
I samband med att Sverige för första gången tog över ordförandeskapet i EU:s ministerråd, ägde EU-toppmötet i Göteborg rum. På Hvitfeldtska gymnasiet hade omkring 500 tillresta aktivister erbjudits logi av kommunen. I samband med en husrannsakan, med hänvisning till att det skulle finnas vapen på skolan, spärrades hela skolan av. Ett stort antal containrar ställdes ut som en mur omkring skolan och det blev bråk. Runt 450 av de aktivister som befann sig vid skolan, bland annat de som vägrade låta sig kroppsvisiteras av polisen, greps senare under dagen för våldsamt upplopp. Polisen hittade aldrig något vapen.
– Vi vet än i dag inte vem som fattade beslutet om avspärrningen eller varför. Det vi som aktivister visste hela tiden var att det inte fanns någonting eller någon som var farlig inne på Hvitfeldtska.
Hans Abrahamsson, freds- och utvecklingsforskare vid Göteborgs universitet, har ägnat många år åt att försöka ta reda på vad som hände.
– Han kom fram till att det var kopplat till USA:s president. Förmodligen var det FBI eller CIA som fattat beslutet om att spärra av skolan och som sedan gav order till svensk polis. Rent militärstrategiskt fanns det också en sådan logik: att skapa kaos för att ta bort fokus från president Bush.
Hur kunde ni vara så säkra på att det inte fanns vapen?
– Därför att vi har koll på dem som kommer. Som organisatör tar man ansvar. Attac är en del av en global fredsrörelse. Jag har åkt runt i världen på olika toppmöten och det har aldrig förekommit några vapen, säger America Vera-Zavala.
Förutom America Vera-Zavala deltar även musikern David Sandström i samtalet på Fyrisbiografen. Samtalet leds av Klara Ellström.